fiapatisk

när jag har för mycket att göra blir jag apatisk. nu har jag för mycket i tankarna, så jag dricker rödvin & är apatisk och uppstressad. jag måste packa! det är nu man skulle ha nån som pekade på vad man skulle ha med sej och bara stoppa ner det.

..för ovrigt känner jag mej berusad på 1,5 glas vin. fast det är faktiskt stora glas.

fiffla vs tap

nu sitter jag här, med halvpackade väskor och en tvätt i torktumlaren. vad jag från början hade tänkt (endast handbagage) har nu expanderats och jag får nog ge mej på backpackerryggan också. kommer aldrig kunna packa lätt, trots uppmaningar från många håll. kommer en vänlig själ & hämtar mej sen, och kör mej till kga så jag kan kolla igenom tildas packning, låta henne färga mitt hår & låta resfebern flöda.

dagen kommer bli lång.. 06.40 går bussen från kga till oslo och vi är framme 11.00. om allt går som jag vill så tar vi flybussen 11.23 och är framme 45 minuter senare vilket ger oss ungefär en timmes lugn & ro innan det ska checkas in, förmodligen 13.10 (incheckningen på TAP är två timmar innan väl?) och sedan lyfter flyget från oslo mot lissabon 15.10 (förhoppningsvis, fick höra att stackars marias flyg fortfarande inte tagit av när jag snackade med madde runt 19 idag och det skulle gå 15.20). planen är att mellanlanda i lissabon 18.20 och därefter flyga mot madeira 19.15. framme ska vi vara prick 21.00. så om ni tidigare hade funderingar på hur min morgondag kommer se ut hoppas jag att jag redan besvarat er fråga. jag ser fram emot att planen hålls och inga förseningar uppkommer (men som sagt, det är TAP vi har att göra med.

snart är jag tillbaka på den förlorade, men ack så underbara ö efter ett års uppehåll och jag längtar som aldrig förr!

överstökat.

nu känns det som julen är över, kan inte klaga på någonting förutom att jag saknade någon väldigt mycket, men what to do. julaftonen började med att jag fick stressa, såklart. när mamma & moster knackade på dörren för att hämta mej & bror så satt jag fortfarande i myskläderna (hur skulle jag överleva utan dessa?), så det blev en snabb omsvidning och sen ut mot rudskoga där vi umgicks mest hela dagen. kollade en sväng på kalle anka, och jag tröttnade efter 10 minuter. men det är klart det ska sändas, har det gjort det i 48 år (tror jag det var) så kan dom ju inte sluta med det. sen åt vi julmat. yummie in my tummy. mormors revbensspjäll var, som alltid, makalöst goda. det blev lite julklappsutdelning, men det bästa med hela julafton var att jag & mormor vann TP. god damn, jag vägrade först vara med på grund av min bristande allmänbildning, men det gick tydligen hem ändå. mycket nöjd över detta så åkte jag & agneta (moster) hem till henne och kollade på armageddon, därefter somnade jag förnöjt.

var skeptisk om jag skulle gå ut på juldagen, men slutade ändå med en kraftig fylla och en ovanligt dyr taxiresa. jag hade iallafall trevligt, och det är ju det som är huvudsaken. däremot så lyckades min vänliga kusin smitta ner mej, så nu sitter jag här med feber, hosta & en snorig näsa. igen. borde sätta igång med att packa, men jag har aldrig varit duktig på det här med framförhållning. dessutom har jag ingen nyårsblåsa att packa ner, det gör mej lite orolig. men slutet gott, allting gott. see you soon amigos!

merry christmas

första delen av julfirandet är över, mer kommer det bli imorgon och då ska jag äta mormors julmat tills jag storknar eftersom det är första gången på två år som jag kan göra detta. yummie. fick en bra liten överraskning förut, som gör att julen inte känns så otrevlig ändå. skönt att veta att man åtminstone inte är osams, det gör mej glad och lycklig!

fick en fin liten kamera av paps, fru & farmor idag så nu ska det börja fotas igen. inte minst på madeira (jag håller tummarna för att jag inte ska tappa bort den nya precious nu bara). om jag ser mej själv, en vecka framåt i tiden, så kommer jag förmodligen vara ganska rund under fötterna och svamla på engelska/svenska/och lite portugisiska. jag tror ju alltid jag är bäst på språk när jag är onykter. hehe.

nu ska fröken fiffla sova, men önskar alla en riktigt GOD JUL!

i was a fool to believe

några ynka dagar innan jul så trasades vardagen och alla förhoppningar sönder. att sitta och intala mej själv att "..det var lika bra fia .." hjälper mej inte, hur mycket jag än kunde önska det. är det kärlek så är det.. även om den vanärats och smutsats ner den senaste tiden. och känslor kan man inte rå om. självfallet önskar jag att dom skulle ha bleknat av, efter sån här lång tid men dom gör inte det. vilket gör mej mer rädd än någonsin om jag skulle förlora denna person. försöker gå tillbaka några år och komma ihåg hur jag kände då. jag var mer förkrossad än vad jag tidigare i mitt liv varit, men frågan är om det främst var vanan eller om det var kärleken. är det att vara naiv eller är det äkta kärlek? dom senaste månaderna har varit ett rent helvete inombords, har varken vetat ut eller in men att det ska avslutas på ett så abrupt och dåligt vis har jag aldrig velat. för mej måste detta varit äkta iallafall, för tidigare har jag varken velat ha barn eller kunna tänka tanken att tillbringa resten av livet tillsammans med någon .. redan.

och som om detta inte räckte får man tillbringa natten med att förklara sej till någon annan. är så emotionellt sönder nu att jag vet inte vad som är rätt att göra. eller att inte göra. men om jag bara blundar och räknar till tio så kanske inte något utav detta någonsin hänt? ...

fimpa.

jag tänkte lyssna på lite musik för att komma in i fredagsmyset tills jag upptäckte att det faktiskt inte är fredag idag. ligger en dag före, vilket jag gjort hela denna veckan. vet inte vad jag rusar fram emot, inte är det julafton iallafall. fick precis veta att vi ska fira jul hos fadern den 23de och sedan hos morföräldrarna den 24de. inget fel i det, skönt att slippa stressa fram och tillbaka vilket vi har gjort i snart 10 år. men jag blev lite kall i kroppen när det uppdagades att vi skulle stanna kvar ute i skogen den 24de. varför vet jag inte. men, det som inte dödar det härdar!

fick mina blekningsskenor till gaddarna igår, och sov med dom i natt. inte lika kul att vakna och fundera på vad det är som gnisslar, men vi får väl se om det ger nåt resultat. tänkte i och med detta även försöka fimpa för gott (nu vet jag att på madeira kommer det inte fimpas dock) så nu sitter jag här och blir mer och mer nervös för jag endast har ett tomt ciggpaket bredvid mej. ska rota fram den där boken som brorsan köpte till mej för ett par år sen, äntligen ickerökare! hoppas den kan hjälpa mej denna gång. jag är mer fast besluten än någonsin att ge upp skiten, den ruinerar mej (och ja, det är faktiskt den enda stora anledningen till att jag slutar),

idag inhandlade jag ett par nya skor i julklapp till mej. dum som jag är så köper jag vita dojjor. blev så jäkla kär i dom, och förmodligen kommer jag använda dom snarast, trots att det är lerpölar upp till knäna (nen/en?) ute. surt sa räven. måste även hitta en nyårsblåsa, shit vad tiden går fort. jag ska ju snart dit och som vanligt är jag ute i sista sekund! imorn blir det panikshopping!

de(pp)cember

tyckte det var lika bra att förstora texten lite eftersom jag numera är halvblind och får trycka näsan mot skärmen för att se vad jag egentligen skriver. so here we go.. snart 23 och synen försämras med andra ord mer och mer för var dag som går, jag är dock fortfarande lite dålig på inhandlandet av julklappar - har endast köpt en. förstår inte varför det är så svårt att komma på något till far med fru? fast har man allt man vill ha så kan det ju vara där skon klämmer.

var uppe hos snyggingen gottschalk i helgen - med andra ord tåg jag mina första vacklande steg i falun. var underbart att se den gamla chican igen, och minne efter minne återberättades medans vi drack rödtjut. ut på lördan & där kunde jag ha sett hur falu-bor ser ut, men vet inte riktigt vad som hände. var en fin helg iallafall, och även fast vi inte setts på så länge så kändes det nice! tack terran <3

tillbaka i värmland och här händer det inte mer än vad man gör det till. mår asbra när det är ljust ute, men så fort mörkret faller på (runt 3snåret) så blir jag bara mer och mer deppig. skulle ge min vänstra (utan högern skulle jag bli alltför handikappad) hand för att kunna komma iväg nu. imorn ska jag tamejtusan köpa en lott alltså, jag känner´t på mej. otur i kärlek - tur i spel. hehe.

tu que me haces soñar

jag gillar inte att känna mej bortglömd, och inte heller gillar jag att dela vissa saker med mina medmänniskor. jag må vara egoistisk, eller bara mänsklig? det finns många i mitt liv som ger mer än vad dom tar, och det är stort. om frågan skulle ställas till mej själv så vet jag faktiskt inte vad jag skulle svara på den. jag kan känna att jag ibland ger alldeles för mycket, och ibland alldeles för lite. är det någon som har en större plats i mitt liv & hjärta för stunden skulle denna människa kunna be mej att plocka ner månen och jag skulle göra det, och då i samma veva glömma bort dom som finns där med inte för tillfället. hänger ni med?

börjar få nojja på att jag snart fyller år. tjugotre år. det är fan ålder på en häst. jag tycker själv jag har upplevt mycket under dessa år, men är fortfarande helt förvirrad vad gäller framtiden. och jag kan ärligt säga att jag blir lite rädd för denna finanskris, även om jag nu inte är så påläst i ämnet. vad jag kommit fram till är att jag helt enkelt borde sätta mej i skolan igen, och när jag väl är klar med utbildningen (vilken det nu skulle vara?) så har det börjat gå uppåt igen, och folk blir anställda på löpande band och därmed blir jag en välbetald, lycklig människa. eller? ska man fortsätta det liv man just nu lever, och ta dagarna som dom kommer fastän det ibland känns hopplöst? fortsätta att leva i en resväska & se möjligheter i omöjligheter och vara lite naiv för att man vill att det ska lösa sej? något jag vägrar ge upp är mina drömmar, jag vill inte vara den som sitter och drömmer och som inte gör slag i saken. ja, ni hör ju själva hur förvirrad jag känner mej.

och vad jag heller inte vill/vågar ge upp är den där mannen, trots allt som hänt. att inte åka dit och känna efter skulle vara helt korkat av mej. jag lägger upp det hela som en film (förmodligen har jag sett för många romantiska filmer på senaste) men tänk om jag bara ger upp det nu, hittar någon annan som jag kanske inte alls känner lika starkt för och kastar bort det vi har/hade och sedan ångrar mej resten av livet.. allt bara för att det krävs mer av detta, det är mer komplicerat och det är långt bort. men så många fina storys som det finns om människor som lyckats. varför vara rädd för detta när jag uppenbarligen inte är rädd för något annat avgörande beslut?

hoppet är det sista som överger en människa. right?

true colors.

2 veckor hemma i kristinehamn, och jag känner mej mer rastlös än någonsin. sitter och letar jobb, som vanligt, men hittar inget som passar mitt tycke för tillfället. detta kan ju dock ha att göra med att jobben jag letar efter inte finns i det land som jag önskar. försöker intala mej själv att sverige kanske inte är så dumt ändå, och att man borde sätta sej bakom skolbänken igen. men jag vet att jag inte kommer klara det. då blir det nog ett år på distans så jag kan läsa upp de ämnen som krävs för att jag ska kunna söka vidare.. någon gång i framtiden. vore underbart om jag kunde kombinera plugg & jobb. i detta underbara land då. plugga lite psykologi i en bikini på stranden, det är glassigt nog för mej.. :)

mindre än en månad kvar tills jag fyller år. igen. och detta har märkts av. jag är så glömsk nuförtiden (ja, mer än vanligt). mitt nyaste mission är att hitta min väska som jag hade innan jag åkte till målöy, men som nu är helt försvunnen. jag anar att min kära far är boven i dramat, men eftersom han är 30 år äldre än mej & vi lider av samma problem så lär han aldrig minnas var han placerat denna värdefulla vän till mej.

annars är ångesten överväldigande. jag gör kanske fel, men måste samtidigt leva. och hur orkar man leva om man inte mår bra. från att gå till becksvart så skiftar det mer i blå/grått nu. fast jag håller fortfarande tanken vid liv. det hade varit hysteriskt mysigt att få fira jul tillsammans med j. men, nu kan man inte få allt (men kan åtminstone få lite..?)

annars så är det endast tre veckor kvar, 21 dagar och 8 timmar tills vi landar på madeira! love it.

happy friday!

jag satte c:et till slut efter att min hand hunnit domna bort, men nu jäklar är jag på väg till att bli sveriges nästa stora gitarrist! :D så pam & stefan, ni kan sluta bråka nu :P

dagen till ära har jag spenderat med olsson efter att vi kollade på film igår kväll och bare MÖS. haha. ska strax öppna flaskan med gazela (55:- på systemet, tacka vet jag 1,12€ på madeira) och kolla på idol.

mycket skit som hänt nu på kort tid, vet inte vad jag ska säga om det längre. men jag tänker på alla berörda!

so long amigos!

c

jag förstår inte varför det här ackordet är så svårt att få att låta bra? det stramar i hela ansiktet på mej när jag tar ett c, och det värker i fingrarna för jag trycker så hårt. tips någon? :P

fifflan the guitar hero

en vecka hemma i sverige, och jag har än så länge inte fått utslag eller panikattacker. faktiskt har det varit väldigt skönt att umgås och träffa gamla vänner igen. det har dock slagit mej vad mycket barn det är överallt, blir nojjig över att så många i min ålder redan har en liten en på armen. inte för jag känner mej stressad, jag nöjer mej gott och väl att vara barnvakt eller bara iaktta än så länge.

tredje december, detta innebär att det endast är 27 dagar kvar tills vi sätter oss på flyger mot madeira och alla mina hjärtan därborta! jag längtar så jag blir galen snart! kommer heller inte bli nåt fel att fly det här vädret, snöblask och regn är inget som direkt attraherar mej. ptja.. när jag inte har fullt upp att umgås med vänner så sitter jag mest inne och försöker spela gitarr. nu ska det ske! fingertopparna värker och jag blir mer och mer förbannad när det inte går som jag vill, men skam den som ger sej. jag tänkte ju bli en gitarrspelande uteliggare i panama, det borde väl gå hem? ja, jag skulle ljuga om jag säger att jag inte saknar & tänker på panamalandet och alla människorna där. fastän det avtar mer vissa dagar så kommer det tillbaka med en rejäl smocka i ansiktet andra.. undrar hur många platser man kan anse som sitt hem?

viktigt att poängtera är också att jag är så glad över att ha alla nära, underbara människor runt mej. utan er vore jag ingenting, jag uppskattar er mer än själva livet - för utan er skulle mitt liv inte vara som det är. ni vet vilka ni är!

helg i krillet.

nu har man varit hemma i 3 dagar, och det har varit lite av varje att göra. åkte in till matilda igår och kollade omkring på stan. finns så sjukt mycket jag vill shoppa, men jag vet inte vart jag ska börja? ikväll ska jag träffa späm iaf och dricka lite vin och imorn tänkte jag försöka ta mej till karlstad och gå igenom affär efter affär. vill även åka till stenen i bengan, och till brudarna i göteborg och det vore för jäkla kul att träffa fröknarna färm, men dom bor ju så långt ner i sverige att jag blir illamående bara av tanken på färdvägen. har jag nämnt att jag är ganska trött på att åka buss/tåg efter resan hem? :P

inget jobb än så långt ögat kan nå, så det blir väl att ligga lite under existensminimum som jag har lärt mej göra dom senaste året (bortsett från madeira). och det är fan inte länge kvar tills man sitter på flighten till funchal alltså, det ska bli så kul att träffa alla gamla rävar där! woho! och det härliga är att jag vet att dom längtar lika mycket som jag gör ;) haha.

nehe, nu ska jag slänga i mej en shakemix och sen ta mej in mot den lilla byn. har gått och nynnat på "när jag var en pytteliten..." hela morgonen och tankarna går osökt till målöy-huset och bjudajna. för övrigt drömde jag om stället inatt. är inte det lite.. traumatiskt?

le häng.

idag är det soffhäng istället för sänghäng och istället för målöy är det krillehöla. men fortfarande är det satc som gäller! kom hem igår vid 11 på förmiddagen efter 10 timmar på bussen, och sen 3,5 timme på tåget. otroligt nog gick resan smärtfritt och var inte alls så outhärdlig som jag trodde den skulle bli. kort & gott, jag kom hem för att sen åka till maria. det var gott att se henne alltså! hann även träffa jeanette, det var ännu längre sen jag såg henne. fick mej ett par goda skratt som alltid med henne. you gotta love old notebooks! :D sen fick jag ta mej ner till arbetsförmedligen för att skriva in mej där igen. det är ju ett evinnerligt bråkande från alfakassan angående mina stämplingspengar. dom ska papper efter papper, och just nu är det stora dilemmat att jag måste ha ett E301papper för mitt jobb på samson, där jag jobbade i tre veckor. uppenbarligen tycker inte dom på huvudkontoret där tycka att det är en sån stor sak, medan jag förkunnar om och om igen hur viktigt det är att även dom skriver under en blankett och skickar in, annars .. ja då får jag verkligen inga pengar.

fattar inte hur människor vill gå på soc, akassa eller något annat bidrag. vad gör dessa människor under hela dagarna? jag driver mej själv till vansinne snart. och så vill jag bara äta. fast oftast så blir jag bara förslöad och sitter i soffan och glor. och helt plötsligt är klockan kväll igen.

idag sker det som jag väntat på. och jag hoppas verkligen det blir lite reaktioner från andra sidan jordklotet. även fast det kanske inte är något att ha längre, så kommer det verkligen bli pricket över i:et.

så var dom bara sex..

tjoho för min älskade matilda olsson, nu 22 år gammal!
detta firades med en låda vin och fest under gårdagkväll, natten & morgonen (för vissa)

nu har våra bästa väggiväggare melinda & faxe lämnat fortet. detta hände för tjugo minuter sedan, och det känns redan tomt. men vi ses snart igen bjudaj! <3

skitliv

är så jävla less på allting. och då menar jag verkligen allting. så mycket som jag bara vill häva ur mej, men bättre jag kniper. orkar inte med alla jävla konsekvenser som alltid blir. funderar seriöst på att åka över till panama i december en sväng för att få ur lite av mina problem ur huvudet. och kosta vad det kosta vill. nån som vill med?

miss you.

orättvist

det är så fruktansvärt orättvist. varför är det alltid (nåja, näst intill) bara pensionärer som vinner på lotto, eller triss eller nåt annat spel? jag vill också vinna massa pengar. inte för jag tror jag kommer bli lyckligare (haha, mentiroooosa) men jag tycker jag är värd att få en klumpsumma med pengar på kontot. så om ni ser en vinnande lott liggandes bredvid er nånstans kan ni väl vara så vänliga att posta den till mej? obs! minimum är 50.000kr!!

måsten.

jag har själv upplevt det, via vänner/bekanta eller bara genom att läsa artiklar, bloggar osv. jag snackar om nedlåtande blickar, ett snorkigt leende eller en uppgiven suck samtidigt som man får en känslolös kram. jag tänker på dom människorna som anser sej ha allt; dvs en förälder, eller en nyförälskad, en student tex.

dessa människor tål jag inte. man ser hur tankarna går runt i deras hjärna. "åh, stackars liten, när ska du nånsin få uppleva det jag har". nonsens. vad är det som säger att jag är en mindre begåvad människa bara för jag inte har en liten knodd på armen, eller en ring på fingret? vad är det som talar för att jag har mindre erfarenhet än en mamma, en student eller ett radhuspar? om jag hade velat skaffa barn i tidig ålder, då hade jag gjort det. om jag hade velat ha en fast punkt så snart jag flyttat hemifrån, då hade jag skaffat mej det. men jag förstår inte dessa människor (jag menar verkligen inte att alla är så här, men det finns ett par stycken jag mött) hur dom ens kan anse att deras liv är så mycket mer värt än mitt? jag anser att erfarenhet, det får man av upplevelser. och även om det är en sjujävla stor upplevelse att få barn, att tacka ja till ett frieri eller ta lån för att köpa sitt drömhus så är dessa upplevelser jag gärna kan vänta med. men tro för den skull inte att jag är obegåvad och olycklig.

days of my life..

idag såg jag ett ljus i mörkret. jag ramlade in på sidan var man kan se auktionerna på båtarna, och till mitt stora glädje och förvåning så har seafood äntligen köpt lite silledill till oss. wii. blir åtminstone två dagars jobb. gubben kanske blev lite nojjig när en av oss ringde och sa att han fick säga om han skulle köpa mer annars så åkte vi hem. haha. traskade ner till gymmet lyssnandes till nigga - te quiero och tankarna i panama (såklart). tänkte på den underbara människan irvin, pratade med honom igår och jag blir alltid så otroligt glad i hjärtat när jag pratar med honom. är det inte så det borde vara med sin pojkvän också?

eftersom vi hänger ganska mycket framför tv:n så har vi börjat följa days of our lives. (jag vet att maria skulle pika mej om detta, om hon nu läste det). fy fan vilket tragiskt program, men likt förbannat så fastnar man i det. belle som ska gifta sej med phillip, och shawn som ska hindra detta. han som i sin tur har en fästmö som vill ha honom till varje pris så hon drogar honom flera gånger, och detta vet belles bästa vän om men kan inte säga något eftersom fästmön vet om att hon gjort en abort utan att tala om detta för sin pojkvän och blivande man, varför hon inte kan gifta sej med honom då hon måste erkänna detta faktum. och då ska vi inte tala om belles bror som är tillsammans med en brutta med förälskad i chloe som han tror är död, vilket hon självfallet inte är utan bara lite wounded med världens läskigaste ärr i ansiktet. frågan är vad som händer imorgon, eftersom shawn tog motorcykeln genom fönstret i kyrkan för att hindra giftermålet. yikes. ni ser. och jag är inte långt efter. jag står också snart och talar för mej själv (dock inte om att röja nån ur vägen.. eller gör jag det?).. gör uppenbara himlingar med ögonen och ligger med en karl som visar sej vara min pappas bortglömda son. eller nåt sånt. fast näe. det skulle ju faktiskt aldrig kunna hända i målöy.

misär.

ännu en vecka har gått, och det har inte blivit mer än 4 timmars jobb. och då var det inte jobb på seafood utan domstein. verkar inte som det blir mycket mer jobb i år, så imorn är det vi som ska ringa till chefen och kolla om han tänkt köpa på sej mer fisk eller inte. annars drar jag hem, eller till oslo, eller nån annanstans jag kan få jobba en månad. nu består mest dagarna av soff/sänghäng, träning på gymmet och en himla massa tankar. och det är ju inte lika kul. man blir mest galen på det mesta, de flesta och så vidare. palla att vara bitter..

mitt mission är iallafall completed nu och det ska postas imorn. ska bli intressant att se vilka reaktioner man kommer få på detta, men det får tiden utvisa. jag har gjort det jag kunnat, så nu får vi se.

tatuering.

känner mej ovanligt håglös och trött idag. inget jobb än, utan återigen en slappdag i målöy sånär på träningen på gymmet & en promenad. det kurrar fint i magen, men vill man vara fin får man lida pin. dessutom så verkar det som mångfalden röstar för en fiffla i brunt hår så jag får väl ta och färga utväxten nån dag.

jag vill inte erkänna det, knappt för mej själv, men jag kan inte sluta tänka på situationen. dom som känner mej vet att jag hellre pratar om saker än att gömma mej för det och det här tar livet av mej. känner mej totalt oförmögen och handikappad. hela tiden. när jag tränar tänker jag på det. när jag äter tänker jag på det. när jag kollar på tv tänker jag på det. när jag vaknar tänker jag på det. när jag duschar tänker jag på det. när jag tänker på annat så tänker jag fortfarande på det. om jag för en millisekund skulle glömma det, så blir jag ständigt påmind av små saker. jag blir galen, det driver mej till vansinne. och ingen vet någonting. jag kan inte vända mej till någon. fem månader sen vi åkte från panama idag. och ändå gör det så ont? fan för mej att raser den väl uppbyggda muren. nu måste jag börja om på nytt igen.

jag måste göra nåt drastiskt. tänkte bygga ut den lilla tatueringen lite. men vet inte riktigt hur. är det någon som har förslag? lägga till en blomma kanske, låta den slingra sej nerför benet eller kanske uppåt ryggen? smärta är bra mot krossat hjärta har jag hört. eller, det var så jag tänkte förra gången. fast.. då var det inte krossat, det saknade bara väldigt mycket då.

to do or not to do.

har ett litet dilemma. nej, jag har faktiskt ganska många dilemman i livet just nu. något kan handla om pengar, något annat kan handla om kärlek och sen finns det något som kan handla om jobb. jag kan konstatera att jag vill ha obegränsat med pengar och lämna målöy bakom mej (jag vet att jag inte är ensam om detta), jag vill inte längre ha ett krossat hjärta och vakna varje dag med en klump i magen och med tankar som susar runt, jag vet inte vad jag vill jobba med i framtiden. det verkar som man har fått ett "erbjudande". men nu är frågan om jag verkligen vill tillbaka till det livet, som förvisso var otroligt okomplicerat sånär på sjuhelvetes baksmällor men i övrigt en bra tid i mitt liv. måste dock tänka på att det fanns en anledning till att jag åkte därifrån och även om det är en trygghet i mitt liv så kanske det inte är det jag borde göra. kanske måste jag fortsätta kasta mej ut på djupt vatten och lära utav andra erfarenheter istället för att bli motsvarigheten till svensson där.

jag borde egentligen inte klaga, men val är något jag drar mej för att göra. vilket i och för sej skadar mej själv mer än någon annan. bara den grejen att jag låter någon hunsa med mej på ett vedervärdigt sätt för tillfället bara för jag är så blint förälskad. gått igenom lite äldre inlägg och känner mej förlöjligad och naiv. och såklart så faller allting tillbaka på mej själv, att förmodligen är det på grund av mej som detta hänt. men fan. nej, för första gången i mitt liv så hade jag bestämt mej för att vara en bra människa och ha ett genuint förhållande. tråkigt när allt kastas tillbaka i ansiktet. man står där med skägget i brevlådan och förstår inte vad som gick fel. varför jag inte väljer att tala högt om detta till alltför många (förrän nu) är för jag, återigen, känner mej som ett stort misslyckande. vill inte erkänna att även denna gången gick det käpprätt åt helvete. jag är sjukt besviken och hjärtat är mer krossat än någon gång förut. det värsta är att det krossas mer och mer för varje dag eftersom jag inte får någon förklaring eller ursäkt.

tristess..

dagen har varit en otroligt vemodig sådan. fortfarande inget jobb & oväntat nog så händer det inget här. det är fyra veckor kvar, och jag behöver definitivt mer pengar. det här med fiskejobb, som man skulle tjäna så mycket pengar på.. vilket man iofs hade gjort om man arbetat mer än 6 dagar på ett par veckor.. uppenbarligen så får dom inte ta upp mycket mer fisk i år heller, det visar sej att man får ta upp en viss kvot per år och denna är snart uppnådd. fiskejobb är med andra ord lönande när det fiskas upp en jävla massa fisk. ser inte ut som det blir nåt jobb imorn heller. eller dagen efter det. blir galen.

cold

jag nyser, jag snörvlar, jag hostar, jag fryser, jag svettas. det här är inget skoj. orkar inte ta mej upp ur sängen, orkar heller inte vara kvar i rummet/huset, och definitivt så orkar jag inte med målöy längre. det är.. tråkigt, blåsigt, kallt & dyrt. försöker mest blicka framåt. men det gör mej lite nervös och nojjig. bakåt kan jag heller inte titta. så jag får väl helt enkelt leva i nuet och göra det bästa av situationen. buu.

it will always feel the same

The pain inside my heart, it's tearing me apart

Cause now I stand here on my own

But now I cry myself to sleep
Only you are what I need
We can make it if we try
I am nowhere without you
I don't know what I should do
Cause my tears will never dry
And I still wonder why

no creo en nada

det går upp & det går ner. har jobbat som djur torsdag till söndag, men sitter vi här igen. utan jobb & har ingenting att göra mer än att låta tankarna vandra iväg. jag vet egentligen vad som är sant och ändå kan jag inte låta bli att tro att allt ska lösa sej. det kanske löser sej, men kommer jag orka detta psykiskt? orkar inte bråka, orkar inte gråta, orkar inte förstå varför det har blivit som det blivit. enklast är ju att tro att det är fel på en själv. fast .. detta är en annan sak. inte riktigt som det var förra gången. jag förstår ingenting.

the show must go on

Inside my heart is breaking

My make-up may be flaking
But my smile still stays on

fått på käften av ett golv

usch, har haft en riktigt jobbig helg. började med några timmars jobb i lördags, för att sen gå hem i storm & ösregn till att hoppa in i duschen och göra sej vacker mellan strömavbrotten eftersom ebba fyllde år. huset blev överfullt med folk, och det var riktigt trevligt. tills jag fick ett sms som fick mitt hjärta att stanna & blodet frysa till is. uppenbarligen någon som försökt förstöra mellan mej & min lilla man, och jag får helt enkelt lita på hans ord. har tänkt alldeles för mycket under helgen men idag fick jag en härligt terapistund vilket innebar två latte, en smaskig macka & trevligt sällskap. det är lite av vad som krävs i den annars dystra, negativa stämning i huset.

just ja, för er som följt denna eller känt mej ett tag så vet ni att jag tidigare i mitt liv fått på käften av ett golv. detta har nu hänt igen gott folk. jag landade på näsan, igen. den knäcktes inte helt, men det small av den och nu när jag trycker på lilla svullnaden så domnar hela näsan bort. hähä. kändes som jag for tillbaka i tiden, att jag återigen var i min hall på madeira & det var nästan så jag hörde allas ekande skratt & "för jag är trött & jag har spytt & fått på käften av ett golv" när incidenten upprepades. jag säger´t. det är jag mot golven.

här har vi ett kort på mej & matilda från helgen - fröken fiffla nu i brunt hår:

tredje dagen..

tredje dagen utan jobb. tredje dagen inom husets fyra väggar. tredje dagen jag önskar jag vore någon annanstans. har blåst storm ute på sjön så vi får väl se om det blir nåt jobb imorn. det hoppas jag verkligen, annars så får man väl gå och använda sitt nyinköpta gymkort. och dricka mer pulverdryck. men det ska nog bli bra, tids nog.

psyket nästa?

idag har jag nära på dött av saknad av panamalandet! jag & hjärtat stod och packade fisk (såklart) och fantiserade om vad/hur/när heeela dagen. när man hör musiken på mp3n blir det ju inte lättare att bortse från faktumet att panama har allt jag vill ha just nu. aah!

man hinner ju tänka & fundera ganska bra mellan vägningen/packningen/lockpåläggandet och det är faktiskt riktigt jobbigt i vissa lägen, speciellt när man inte har något mer att tänka på. eller, man har ju alltid nåt att tänka på. men värst är det när man börjar inspektera fiskarna, och sen låta tankarna vandra vidare där. jag menar, alla fiskar (samma sorter) ser ju mer eller mindre likadana ut. men, jag undrar ändå om dom någonsin har känt någonting, haft några komplex eller om dom dog tillsammans med sina släktingar/vänner. häromveckan lät jag en liten stackare ligga bredvid mej under någon timme - jag ansåg honom vara min maskot. och så pratade jag lite kärvänligt med honom.. eller henne. det är när sånt här händer som man uppriktigt börjar bli lite rädd för sej själv. men annars är jag ganska normal. som bevis på detta så har jag blivit insnöad på tusenbröder & ska nu kolla på andra avsnittet i säsong 2.

dagen efter..

idag skrämde jag livet ur mej själv, helt ärligt. var lagom nyvaken & allmänt självmordsbenägen när alarmet satte igång efter den tredje snoozningen, så jag rullade ur sängen & tog på mej de närmsta kläderna för att sen gå ut i hallen & ta en snabbtitt i på mej själv om jag fått några nya ovänner under natten. jag blev galet rädd när jag fick syn på figuren i spegeln, god damn! kritvitt ansikte & mörkt, mörkt hår. fick för mej att "svarta madame" hade letat upp mej efter alla dessa år innan jag insåg att det faktiskt var jag själv. brunhårig. jag vill påstå att det är en massa inslag av rött i detta också, men mina kombos nekar detta bestämt. blivit så paranoid så jag nästan vill få det till att dom vill mej illa & egentligen skrattar dom bakom ryggen på mej över mitt röd-bruna hår.

nåväl, jag kom iväg till jobbet iallafall & jag pinade mej igenom den korta dagen (6 timmar) & nu sitter jag här, helt väck, i min underbart bekväma norska säng med mitt underbart underbara duntäcke (har aldrig i mitt liv förut ägt ett duntäcke eftersom jag trodde jag skulle svettas ihjäl en vacker natt, men tamejfan, bättre finns ju inte).

hade ett fantastiskt underbart samtal med mi amor igår, varför detta var så fantastiskt vet jag inte. men åh. jag är såld, helt såld på denna underbara man. jag vill dit. NU! fast, madeirasuget har förvärrats, & suget efter maten & spriten där också. hehe. jaja, okej, jag saknar alla er hestar & hjärtan där också, men det vet ni ju redan!

nu blir det en rökpaus innan jag slår på avsnitt 4 av tusenbröder, matilda står och drar mej i tån så jag får tacka för mej idag. hejhej!

and so she went brunette..

i know, dålig bild. men så här ser jag ut nuförtiden. (sen 3 timmar tillbaka). bu eller bä?

jobb imorn klockan fem på halv åtte, så det borde sovas nu. men damn, its hard.

te extraño mi amor mucho mucho mucho, ven aquí ahora!

dont know what to do

drömde massa konstigt inatt, för att sen vakna med kramper i ryggen, magen & må illa. så det fick bli att stanna i sängen idag & gå miste om pengar. fan fan fan. eftersom vi inte får jobba alls lika mycket som jag trott så svider det här riktigt mycket. och eftersom jag är såpass labil som jag är så har jag suttit & småbölat till tvn idag, men iofs även skrattat så väggarna skallrat när jag kollat på johan glans i extra extra & parlamentet. vilken stjärna.

i brist på annat laddar jag upp kort på fejsbuck nu. vad jag ska göra sen vet jag inte, men hoppas mina brudar kommer hem & underhåller mej lite!

fråga?

hur gör man så fotona inte blir gigantiskt-trilla-av-stolen stora när man laddat upp dem & ni kära läsare klickar på dom? (ja, jag har det valt till bildstorlek - liten).

ett stycke depp

vaknade och kände mej allmänt miserabel imorse, låg och vred & vände på mej i kanske tre timmar för att sedan masa mej ur sängen för att äta en frukost innehållande havregrynsgröt & hårt bröd. blev något uppmuntrad när jag fick höra att lite lön kommit in på kontot, så jag, tilda & melinda gick ner på "stan" & kollade in vinmonopolet (bag in box) & de få affärerna som finns för att sedan avnjuta en latte på ett fik. även om vi hade trevligt finns mina tankar någon annanstans, känner mej fortfarande inte på topp utan saknar den lille mannen alldeles otroligt för mycket idag. börjar bli påtagligt att det snart är 4 månader sen vi träffades, och vetskapen om att det är fem månader kvar tills vi får ses igen känns otroligt nedstämmande.

är glad att jag iallafall har tilda vid min sida tillsammans med sköningarna faxe & melinda. utan dom skulle målöy idag varit ett minne blott, inte för jag vetat vart jag skulle ta vägen eller heller inte vetat hur jag skulle kunna ta mej till panamalandet där för övrigt solen skiner varje dag nu. längtar med andra ord bort i vanlig ordning, och det här snacket om att finna sej själv har jag gjort för längesen. och med det har jag insett att det är inte sverige jag vill bo i än. om jag någonsin kommer vilja det igen. självklart är det en trygghet, men jag känner mej nog mer trygg när jag inte har någon fast punkt.

nog om detta, ikväll ska vi äta tacos och dricka chapel hill. hoppas alla får en förträfflig helg!

feliz cumpleaños mi amor!

idag fyller den lilla mannen en lite äldre man & jag önskade jag hade kunnat vara där & fira det med honom, men eftersom det i dagsläget inte är möjligt så gör jag det på hemmaplan & med ett litet kort.

jag vet att jag ser ut att vara en jätte jämfört med honom, men det är jag inte!

patriotiskt.

lite jobb på andra fabriken idag, skönt som fan att jobba - blir galen av att bara sitta här. men när lönen kommer ska jag köpa mej ett gymkort, för att lindra rastlösheten. jobbet i sej är ganska simpelt, men damn vad jag slår mej överallt. kan ju främst bero på att jag är klumpig men jag förstår inte hur jag kan slå i huvudet eller armar i allting som finns att slå i det. idag (vi jobbade i 3 timmar) så smällde jag i huvudet två gånger sådär hårt så jag trodde jag skulle svimma, få en lätt hjärnskakning & helst av allt ville jag sätta mej ner och gråta. men man är ju en hårding, så jag bet ihop.

mycket löst snack om väldigt obetydliga saker nu.. men jag har iallafall, återigen, insett att jag tror inte jag vill leva i ett land som inte kan bevara sina traditioner. att inte hissa flaggan på en skolavslutning eller sjunga nationalsången pga respekt mot andra religioner är helt absurt. nej tacka vet jag patroism. (stavning?)

pratat med den lille mannen idag, djungeltrumman hade även nått panama då han visste om min makabra fylla i helgen men åtminstone la vi på som vänner idag. micket bra.

söndag

orkar inte med något välformulerat, eller innehållsrikt idag. läs robert gustavssons senaste inlägg på killinggängets blogg. you gotta love it!

den lille mannen & jag har fortfarande inte snackat, men skit lite i det som faxe & melinda skulle säga.

drömmar

drömmer för mycket för att jag överhuvudtaget ska kunna få nån skön sömn. drömmer drömmar som faktiskt skulle kunna hända. jag vaknar upp med en fladdrande oro i magen och vill egentligen bara somna om och se om det finns någon lösning på det hela. att en hel dag ska kunna förstöras på grund av en dröm, ett hjärnspel/spöke - you name it.

önskar iallafall jag hade orken till att tala med den lilla mannen. vet fortfarande inte var vi står i nuläget.

ont, det gör ont.

jag är hemskt trött nu, idag, i skrivande stund. kom hem från jobbet för ca en timme sen - efter att ha jobbat 12 timmar. det trodde ni aldrig va? ... inte jag heller ska jag väl erkänna. ser dubbelt, har ont i fötterna & ryggen. lyssnar på ont, det gör ont. och det stämmer. inget jobb för mej på seafood imorn, men ska till domstein (konkurrenten) & jobba. halv 8 ska vi vara där. har nog inte gått upp så här tidigt, så många dagar i rad på länge. jag menar, 6.00? det är inte mänskligt i min värld. men jag överlever ju. får ju gratis käk på jobbet när man jobbar länge också, så man förlorar ju ingenting på att slita. förutom känseln i fötterna då.

har stört mej hela dagen på samtalen med min "vän" igår. fattar inte.. även om man har en dålig dag så kan man väl åtminstone FÖRSÖKA lite. men nej, det existerar väl inte för honom. jävla surf*tta.

nu ska jag situpsa, armhäva & duscha. därefter blir det nog sängen.

jävla torsdag.

jobb i 10 timmar, hem - städa huset, ringa ett fjärrsamtal och mötas av en grinpelle, och nu sitter jag här. har fortfarande kläder som ska in i den lilla, lilla garderoben & sen ska jag lägga mej på mage & kolla på vänner. behöver piggas upp, fanimej. samma sak hela tiden va. jaja. sån kanske jag är. blir så galet, gråtfärdigt frustrerad & förbannad så jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. kanske var livet bättre när man ändå var singel, och inte hade nåt otrivsamt jävla distansförhållande. kanske hade brorsans polare rätt. kanske. damn you.

osäkert.

jag tycker det är svårt med människor som är osäkra. jag blir själv antingen osäker eller alldeles för hård emot dom. det handlar helt enkelt om att jag inte vet hur jag ska handskas med dessa människor. man ser den flackande blicken, käkarna som frenetiskt går & går och det är lätt att urskilja dom ur mängden när det nästan luktar panik om dom. jag borde kanske inte säga för mycket, i vissa fall är jag också den där osäkra människan - fast inte på samma sätt. jag har genom alla osäkra år lärt mej att skydda med emot andra genom att visa en hårdare sida. kastar folk för mycket skit på mej, ja alltså - relevant skit, så skrattar jag bort det fast jag egentligen inombords gråter. men, man lär sej ju genom åren & att jag förflyttade mej bort från sverige har hjälpt mej otroligt mycket.

hur som, vet inte riktigt varför jag kom in på detta, men nu har det jobbats ett par dagar. mer än ett par dagar till och med, och jag har ont i nacke, rygg & fötter. fast hellre det än ett stillasittande jobb. imorn ringer klockan 06:07 så jag borde egentligen ta mej en blund nu. problemet är dock att jag hinner tänka så mycket på jobbet att jag är helt snurrig på kvällarna, tankarna vänder ut och in på mej. men jag ska åtminstone göra ett försök, godnatt allesamman.

... har satt linnet bak&fram samt ut&in. kanske är rätt trött ändå?

+4741382732

vill bara påminna om att när jag är i norge så använder jag mitt norska mobilnummer, så hädanefter så kan ni alltså nå mej på numret jag skrivit in här ovan. mitt svenska nummer är alltså inte i bruk nu när jag är i norge. compreende? gracias, tack, obrigada, takk, danke schön, thanks.

kaffe-söndag

en helt vanlig söndag, i regnets tecken, uäh! har druckit latte & snackat skit med herrskapet på ett fik i några timmar, annars händer det inte speciellt mycket.. längtar till madeira idag, och det är ett obeskrivligt sug vill jag lova. gomorron ringde & detta påminde mej om ön, galenskaperna & sammanhållningen. nog för vi strejkbrytare här i målöy har (och kanske måste ha) en sammanhållning, men madeira i mitt hjärta.

vi har jobbat extra på en av de andra fiskefabrikerna här uppe eftersom de anställda strejkar mot arbetstiderna & lönen, så numera är vi svenskar här uppe stämplade som strejkbrytare.. på gott & ont. främst ont tror jag? var på seafood och jobbade hela dagen igår & damn, idag har jag träningsvärk i både armar & rygg. men som alla verkar tro så handlar detta jobbet inte om att rensa fisk utan att packa fisk, så det är jävligt soft.

tror inte det kommer bli några problem att stanna här säsongen ut, förstår inte dom som klagat & gnällt så mycket över fiskejobb? förstår verkligen inte dom som drar efter en-två dagars arbete. nog för att jobbet är enformigt & kanske inte det roligaste jobbet så är det enkla pengar. och man träffar mycket kul folk, och man lär sej även hur fiskar funkar. typ. dessvärre kan jag inte sluta tycka synd om dessa ton fisk som flödar förbi på banden hela dagarna. deras död måste ju vara som omvänt för oss, drunkna. jag vill aldrig bli en fisk.

förresten, vill ni kika på fler bilder från oss så kika in på matildas blogg, uppkopplingen här driver mej till vansinne och mitt tålamod klarar inte av såna prövningar. och eftersom ingen uppenbarligen vill eller kan hjälpa mej med en ny layout får jag väl ta en av dessa standardmallar igen. thanks guys.

spyfärdig?

känner ni er spyfärdiga tack vare färgen? bra. hjälp mej med en bättre layout!

why would god come to la

kvar i målöy, dagarna går sakta men säkert framåt & vi har faktiskt jobbat på seafood idag. visserligen var det bara ett par timmar, men skönt att komma in i miljön iallafall. gick omkring i blåa snygga overaller, vita stövlar, rosa handskar & en härligt blå keps - inte mej emot, det framhäver ju mina ögon. haha :D

vi har även bestigit ett berg här, såg hur enkelt som helst ut nerifrån men ack så fel man kunde ha. taggbuskar, hål & en sluttning som man inte kunde se eller ana med blotta ögat. vi överlevde iaf, även om jag faktiskt tappade hoppet ett par gånger. kameran var med, men någon hade den i sin ficka och uppenbarligen tycker kameran bättre om att ligga under en sten på berget för den följde inte med hem.

annars, ja. annars så lyssnar jag på justin hopkin - dyngbra. och idag har jag insett hur gott det är med makrill. och även hur stora dessa fiskar är. hörrni, nu är jag officiellt fisk-fia. mina smeknamn blir mer & mer beska må jag säga.

ska ner till politin imorn & kolla upp lite med visum för min karl också. om jag nu inte kommer kunna åka till panamalandet innan februari så måste jag faktiskt få hit honom. kosta vad det kosta vill! så jävla drygt att när man väl hittar en människa som jag faktiskt verkligen ser en framtid med så ska hela atlanten finnas mellan oss. och så ska han ha barn så han inte kan flytta därifrån. llivet ska inte vara lätt, men jag har kommit på andra tankar nu när man umgåtts med en 47-årig dreadsgubbe som har en sån skön inställning till livet.

dags att psyka matilda i hennes eviga läsande. överväger ett hopp med raka ben, förmodligen dunkar jag nog i huvudet i snetaket i rummet (som jag redan lyckats med ett antal gånger).

godnatt.

återfunnen

ikväll vankas det alkoholintag & dans i målöy. ska bli otroligt intressant & se vad man gör för snedsteg idag - om det resulterar i uttänjt ledband i foten (som hänt förr) eller bara för mycket prat från min sida (det har väl också hänt ett par gånger). två värmlänningar, en fransman & 8 karlskroniter är uppsluppningen på just nu, men det verkar som lite målöy-bor kommer också.

tog elljusspåret idag & damn, det var sjukt vackert däruppe. det hann jag faktiskt se mellan mina kippa-efter-luft andningar.

igår hörde min lilla man av sej, skönt att veta att han varken sitter i fängelse eller har råkat ut för nån massaker (i know, jag målar alltid fan på väggen). glad blev jag iaf över att höra hans bräkande röst!

Pics från Kvalheim

dösnack.

seriöst, nu får jobbet gärna börja snart! vi sitter av dagarna (förmodligen lika mycket som hemma iofs), men det börjar bli lite väl tråkigt nu! jag, tilda & per (en bonnakarl från karlskrona nånstans) tog promenaden upp till ett el-ljusspår idag. det räckte gott och väl med promenaden dit. jag trodde jag skulle dö, på riktigt. backarna är.. backar! om ni förstår vad jag menar! men det var värt slitet, när vi hade tagit oss upp på toppen av berget så satt vi mest & njöt av utsikten & pratade skit. hemvägen var myycket enklare & jag har så här ungefär 5 timmar senare en obeskrivlig träningsvärk i bredlasset vill jag lova.

fortfarande inget tecken från karln. nu börjar jag få en oroväckande känsla i magen. speciellt när han sa till mej att han skulle ha 14 dagars semester & nu fick jag höra att han har semester till oktober. men vad vet jag, sötnosen med den nya infon kanske har fel.

jag tror bestämt det blir ett par öl idag. och blir det inget jobb imorn ska det festas .. & ätas val-biff. spännande. so long amigos! te extraño mucho!

vi bor på landet..

efter en bra, men ångestladdad helg så befinner jag mej nu i målöy. trodde ärligt talat det skulle vara en outhärdlig bussresa(or), men tyckte jag klarade mej fint. kanske berodde det på ett halvt piller som fick mej att somna in efter att en dam tryckt ner sej bredvid mej trots att jag demonstrativt hade lagt mej tillrätta.

nog är madeira vackert med gamla vulkaner, men jag måste säga att de norska fjällen är snäppet vackrare! var ute med tilda, kalle (veteranen som kirrade jobbet åt oss) & pierre (en fransos som kommit hit för att jobba) i bergen idag & vilket makalös utsikt! medan kalle & pierre fotade den vidunderligt vackra naturen med 10000:- kameror stod jag med min slitna canon & försökte zooma in så jag fick med bland annat bergstopparna med snö på. matilda & jag slogs med häpnad när vi var ute och gick tidigare ikväll att när man kollar in målöy på kvällen, när all gatubelysning är på, så ser det ut som ett mini-madeira, med hamnen & alla ihopträngda hus! det här ska nog gå vägen, vi har precis gjort oss hemmastadda i vårt rum med världens minsta garderob & träffat massa bra människor! för tillfället är vi 10 personer på 5 sovrum, och då ska tilläggas att alla sovrum har inte två sängar. men i övrigt är huset fräscht, nyrenoverat & bra! nackdelen är väl att det finns en toalett & här ska bo 9 personer. nämnde jag att merparten är brudar?

är orolig över min lilla man som fick råka ut för min ångestladdade helg, har inte kunnat få tag på honom på tre dagar sen det ödesdigra samtalet. jag hoppas innerligt att han bara är hos hans bror i costa rica, och jag hoppas ännu mer på att han snart hör av sej! någon som sett en liten reggae-hetsig man, ca 162cm lång (kort?), med flätor eller mikrofonhår som ofta dansar & sjunger sej fram, hör av er!

tack för i helgen spam, maria, matilda & stefan. var möjsigt att träffa er igen! (och maddu, du fanns i våra tankar). puss

cool rider

idag fick jag äntligen hem den extrerna hårddisk jag suktat efter så länge. så nu dator kan du fucka up hur mycket du vill, för mina foton är i säkert förvar! hah!

är helt såld på grease 2 för tillfället, sitter & sjunger & smygdansar lite till det i skrivande stund. det är så .. klatchigt? undrar hur det hade varit att gå på high school i usa istället för högstadiet på stenstalidskolan, förmodligen lite mer som grease antar jag. tänk, livet som en musikal, haha.

om fyra dagar åker jag. sjukt, jag som tyckte jag hade all världens tid på mej att packa, fixa & trixa. nu har jag istället börjat få lite panik på vad som ska med/inte ska med. och snälla du där uppe, låt mej kunna genomlida detta jobb & snälla, gör så det blir en bra säsong. ka-tjing.

me siente solo

trodde jag var klar med installationen av det program som ska vara så bra. eftersom det inte ens vill installeras (fattas nån .dll, någon som vet vad göra?) så har jag heller inte kunnat köra igång. är hemma i "min" egen säng ikväll, har tillbringat de senaste nätterna hos maria&pontus samt matilda. jag har blivit något utav en vinfantast. antar att detta beror på mina tråkiga dagar. jag dricker ett par-fyra glas vin om kvällen så jag blir lagom dåsig så jag kan somna. alltså, detta händer inte varje dag men gärna i någon/några vänners sällskap.

dagarna går, veckorna går & månaderna går. snart är det tre månader sen jag träffade den lilla mannen. vissa dagar funkar det bra, medan andra är hjärtslitande och otroligt jobbiga. tidskillnaden & hans vedervärdigt irriterande arbetstider gör inte saken lättare heller. men, klarar vi det här borde vi klara det mesta sedan. måste tänka så, lite positivt i det negativa.

i helgen kommer mareja hit, och stefan anlände till krillehöla redan idag! så det vankas lite partaj hos spam på fredag & sen vidare mot karlskoga & matilda på lördag.

vem vet mest?

en söndag i slapparns tecken. efter uppvaknandet med en smak av gårdagens vin i munnen klädde jag på mej & käkade frukost med maria, pontus & lucas. kollade på ett otroligt kasst program "vem vet mest?" i ungefär 3 timmar. tänkte att jag skulle bli lite allmänbildad, men ja. med en mosig hjärna så funkade det väl sådär halvbra. tvn & soffan har varit ett bra sällskap idag och maria såklart. mitt ostimulerade liv går ut över henne, det är väl allt jag behöver säga.

nu ska jag plugga spanska på mitt nya nedladdade program! :)

+88213213608

igår fick jag ett samtal från detta telefonnummer, min första tanke var att det kanske var min lilla man som äntligen fått tummen ur & ringer men jag svarade inte. försökte sedan ringa tillbaka, men det gick inte.. googlade (love google) och fick fram att det är flera stycken runt om i världen som fått samtal från just detta nummer. senaste kommentaren som skrivits angående numret är:

"when i was performing fellatio on maxi and cunninlingus on fiona mcallester i got a call from ducka and he said peter dunne was jerking off victor murray while loopy looked on!"

varför ringer dom till mej? ser det ut som jag är så desperat?

vaknade 14.15 idag av att karin, pappas fruga, ringer och frågar om dom glömt stänga av plattan eftersom dom kastade sej iväg när dom fick höra ett samtal från min kära farmor, 90 år. hon hade gått ner på stan med sin vännina för att fika & kolla in stadsracet & som hon själv sa på telefonsvararen "handleden är helt förstörd". så stackars farmor har brutit handleden. första gången på alla de år jag vet om som hon brutit nåt, hon börjar nog bli lite skraltig. hoppas bara det var endast handleden som fick stryk så hon inte lyckades slå i huvudet också. :S tycker det är otäckt med sånt där..

under samtalet med karin så hörde jag ett skvallpande ljud inifrån toaletten, sprang dit och hittade en översvämning på hela toan. så, nu har jag ägnat mej åt att torka upp vatten, få stötar & laga mat i ungefär 2 timmar. jag gillar inte det här vuxenlivet.

ostimulans

ber om ursäkt för jag inte har uppdaterat på ett par dagar, men när man går som jag gör - arbetslös & alldeles för ostimulerad så finns det inte mycket att berätta om. däremot så kom jag på en sak igår som jag tänkte få ner här, men såklart glömde jag bort det tills dess att jag satte mej framför laptopen.

väntar på att bilen ska komma hem så jag får ta mej själv till karlskoga och umgås med min fiske-buddie. det är faktiskt med längtan jag tänker på vårt nya jobb, kanske är det inte så glamouröst, men jag får åtminstone nånting att göra. och ju mer jag jobbar desto fortare kommer det gå att komma till målet!

har insett att det kommer bli en baby boom bland mina vänner i januari 2009. dessvärre kommer jag nog inte vara hemma då, men jag glädjs verkligen med alla. så mysigt att se alla ultraljudsbilder & växande magar. jag hade själv gärna varit där, om jag sluppit magväxandet och vad som ska komma. fast jag måste erkänna att min biologiska klocka har börjat ticka, och det trodde jag aldrig.

saknar mina favoriter på madeira otroligt mycket idag. tids nog kommer jag instövlandes igen, det lovar jag er. med pompa och ståt. be aware!

förresten, klarade spelet i måndags. skönt - nu slipper jag drömma om det på nätterna.

the hobbit

tvspelet styr mitt liv för tillfället. bilbo, jag & maria har byggt upp ett förtroende för varandra vilket innebär att vi sammanlagt på 3 dagar suttit ungefär 25 timmar med att klara spelet. vi har inte lyckats ännu, men tänkte ta mej an det ikväll igen.

annars så blev det singstar & tre flaskor vin med matilda i lördags innan vi cyklade (?) ner till statt. väl framme så ansåg vi i vanlig ordning att vi inte var nog onyktra så kortet drogs & drinkarna dracks. efter en lång pratstund med min favorit-kille (eller faktiskt mina båda) så somnade jag efter lite om & men.

om två veckor drar jag mot målöy, och såklart fick matilda jobbet så nu kan vi stötta varandra. jippie! :) fisk-brudarna jansson & olsson. vilket läcker comeback man skulle göra när man stinker fisk för resten av livet tack vare detta jobbet. haha. (vet inte hur jag ska klara detta, magen vänder sej ju ut&in när jag går förbi fiskavdelningen på affärer?)

life as a thief.

idag ska jag köpa hårfärg. brunt. MEN. varför är det endast dom som vill fixa blonda slingor som har möjilgheten till det? undertecknad är ju blondin från barnsben & vill gärna kunna göra bruna slingor utan att behöva begå brott. jag menar, finns det något slingpaket med brun färg? nej. finns det med blont? ja. detta innebär att man får gräva upp hättan & den lilla pinnen för att kunna åstadkomma slingor. fy. hur gör ni andra blondiner?

ska ner & köpa den där fördömda regn/vindjackan idag. sen ska jag pressa solarium. hoppas det kan dämpa mitt utlandssug.

dyng.

dyngsur. men jäklar va gött det var. skrattade rått åt dom som kom cyklandes utan regnjacka. haha.
även om jag försöker hålla mej undan från dialekter (och speciellt värmländskan, kristinehamnskan) så är det ett ord jag aldrig kommer sluta med. dyng. dyng-bra, dyng-ful, dyng-fet, dyng-rolig, dyng-full. tycker det är dyngskoj att använda dyngordet. haha.

isnt it weird?

är det inte konstigt att så fort en latmask som jag tänker sej att ta en promenad för att jobba lite med sej själv så öppnar sej himlen & regnet öser ner som aldrig förr? crap. jaja, det får väl bli regnkläds-mundering & keps då. i vanliga fall är jag som en katt, skyr regnet, men idag trotsar jag vädergudarna. hah. up yours!

... jisses, nu började det åska också :I

i goda vänners lag.

dagen har spenderats med gamla & nya-gamla vänner. helt enligt min smak. väcktes av min kära far vid 10-snåret & lyckades ta mej upp efter 45 minuter. svidade om, käkade frukost & begav mej mot charleswood. hem till ia, hängde med henne & dotera i lekparken, sen kilade vi in på coop & köpte fikabröd & rullade sen hemåt. tjattrade som vanligt flera timmar & till slut tackade jag för mej & svängde vidare till tildan & lili. där tjattrades det ännu mer, kollade på kort från panama (aah!), kollade in karnevalen i colombia (som jag för övrigt måste till i februari) & käkade, då även med mister lööw hade, efter mycket om & men, tillslutit kvartetten. körde hem tildan, pladdrade ytterligare nån timme för att sen återvända till krillet. fick samtal från maria som berättade vad jag hade gjort på statt i lördags, detta innebär tydligen slippery-fall på dansgolvet & en jävla hög decibel-nivå på mina samtal. så nu tänkte jag gömma mej under täcket & våndas till john blund kommer & räddar mej. godnatt.

en vanlig dag i småstan.

något som jag finner alldeles obeskrivligt ångestframkallande är när jag vaknar för sent. idag ställde jag klockan på 11 sharp, och må någon straffa den som uppfann snooze-funktionen. detta resulterade i att jag med halvöppna, dimmiga ögon läste ett sms jag fått tidigare & tryckte på vad jag trodde var snooze. jag stängde av alarmet & vaknade inte förrän två timmar senare när modern ringde för att kolla så jag levde. när detta mycket vanliga fenomen sker (inte att mamma ringer, utan att jag sover för länge) framkallar det panikartad ångest & stress i hela kroppen, vilket resulterar i att jag blir helt väck. jag kanske klarar av att ta på mej närmast liggande kläder, men sen är jag fast i sängen i åtminstone en-två timmar till. när jag upptäcker vad klockan är & vad mycket jag egentligen har att göra så får jag ytterligare panik, hetsar omkring, kladdar på lite smink & åker iväg med nyduschat, plaskvått hår. så idag kom jag inrusandes på arbetsförmedlingen fem minuter innan stängning & sen in på nordea 10 minuter innan stängning. jag blev inskriven hos arbetsförmedlingen igen & jag fick ett nyöppnat konto på nordea. skönt.

därefter försökte jag underhålla mej på stan. efter kristinehamn har en gata med affärer (sånär på ett kortare avvik mot lindex & kappahl) antar jag att ni förstår hur stimulerande det var. funderade på att köpa en take away-kaffe på pressbyrån, men blev rädd för att det skulle hetsa mot den lilla folkgrupp som var ute. inte köper man take away-kaffe i kristinehamn själv inte. nej, kaffe dricks gärna hemma i någons vardagsrum eller möjligtvis på ett stelt fik. jag tog en vända mot intersport & hittade mej en regn & vindjacka. efter det kändes det som jag var klar. detta tog cirka 15 minuter. hookade up med johanna & åt en smarrig pizza (det får vara nog nu!) och sen hoppade jag in i pappas 2cv & tuffade hemåt. asthon kutcher fick bli mitt sällskap för kvällen & nu ligger jag i sängen. lika trött som rastlös.

undrar vad som händer imorn?

varför?

jag är fortfarande bestört över vad som har hänt. hur kommer det sej att sånt här alltid drabbar såna som inte gör en fluga förnär. jag blir förbannad. det ger även en tankeställare. så fort det går. ena stunden leker livet, och stunden därefter går ridån ner. det är skrämmande.

fanns en möjlighet till att göra bort mej igår. men jag kunde inte. och jag är så glad över att det inte ens fanns i mitt överberusade huvud. konstigt att man blev som man blev förresten, ett mål mat på hela dagen & x antal vinglas + shots. varför köpte jag shot? varför brände jag så förbannat mycket pengar? det blir inga mer taxiresor för min del i alla fall.

fyfan.

det är så grymt orättvist. förstår inte varför saker händer gång på gång. jag lider med dej. och hoppas såklart du kommer klara dej igenom detta. det är inget som säger att livet tar slut, men nog kompliceras det väldigt mycket. vi är många som tänker på dej iallafall.

citerar: hoppet är det sista som överger en.

vad händer?

tänker på dej & hoppas verkligen det kommer gå bra med allting.
fixa bättre säkerhet eller lägg ner sporten!

happy hair

hur vet man viad för hår man ska välja? vilken färg? vilken metod funkar bäst & är bäst mot håret? hur många slingor behöver man egentligen? jag är newbee på detta, hjälp någon?

tillbaka i hålan. snackat skit med far & fru samt gått en skogspromenad med emelie. känns bra. nu återstår bara att se vad som händer med kvällen.

pengar vs vänner 0-1

nu är jag nedpackad i två bagar igen. och en väska till. lägg till dataväskan med min vän i på det också. detta kommer jag slita med ner till jobbet imorrn (förutom en bag iofs, den slängde jag upp på matildas rygg när hon åkte hemåt), sen ska jag slita med allt på tbanan, och sen tåget. men så snart jag sitter på tåget kommer jag bli mej själv på riktigt igen. aldrig har jag varit så hemkär som jag varit på senaste. kanske för att dom har två månaderna har sugit ur mej all kraft, sånär på ett bra upplevelser & tillställningar. aldrig mer arbeta på ett café, gör sista dagen imorrn & jag kan säga att det är förmodligen något av det mest ostimulerande jag gjort. till och med mcdonalds var bättre. det sjuka är ju att man får mer pröjs på donkan här i norge än på caféet. men, nu tänker vi inte mer på det utan blickar framåt istället. mot norrare delar i norge, mot fiskelukt & aningens ödsligt liv. hoppas jag kommer kunna bita ihop & hålla ut. ibland får jag känslan av att det faktiskt är ett schysst jobb (?), schysst med något annorlunda & nytt och framförallt schysst med att se lite pengar på kontot.

var kul att ha tildan här mina sista dagar i oslo (för denna gången). vi hade en bra kväll igår, tanken var att ta ett par glas av chapell hill, men det slutade med fyllehicka & en svängig blick för min del. ville kväva mej i kudden när klockan ringde imorse. pratade med favoriterna i panama & jisses vad det sög till i magen på mej (oss). men, den som väntar på nåt gott ... (väntar alltid för länge tänker ni nu). kanske är det så, men det gör det hela ännu mer upptrissat & underbart.

det ska bli så skönt att komma hem igen! beställa lite olika folkhögskolors kataloger, dricka kaffe hos maria i timtals, dö-snacka med pappa & karin vid frukosten (de gånger jag dyker upp i hyfsad tid), ja helt enkelt vara nära till vänner & annat löst folk igen. jag har ju blivit en ensamvarg som blir sur när folk försöker prata med mej nuförtiden.

saknar mitt stup

det är ju så man blir galen av saknad! matilda & jag satt & drack vin igår & gick igenom alla kort från panama & idag har vi kollat korten från madeira. vilken tid man har haft. och så vill man så gärna tillbaka, göra det igen, men för denna gången en lite kortare tid. på madeira alltså. panama ska ju bli mitt nya hem 2009 tänkte jag. saknar denna utsikt.

fia la mantequilla

läste igenom förra inlägget. fan vad jag är smörigt kär. haha.

the king

för en gångs skull är jag enig med en del av svenska folket. lasse i mitt hjärta. han har nu blivit utsedd till kung. lasse har alltid varit min kung, sedan -98 eller nåt sånt. minns ärligt talat inte när jag började lyssna på honom, men det var (och är) en fröjd för hjärta & sinne. diggar även amanda jensen, har bara hört henne på you tube men hon är riktigt cool.

det behövde inte gå en vecka. på en & samma dag fick jag reda på att jag fått både fiskejobbet & på gardermoen. men jag har fortfarande inget boende mellan 15-31 augusti. känns lamt. men ändå så känns det: äh, whatever. detta kommer nu innebära att jag inte kommer få se min lilla man förrän.. ja, who knows. men hur klyshigt det än låter så gör jag det för oss!

all you need is love

om 5 dagar är jag hemlös, hittar inget boende som passar mej eller min tidsplan eftersom jag vet inte vad som komma skall. om 1 vecka så vet jag däremot hur min kommande framtid kommer se ut. jag önskar dock det kunde vara 1 vecka framåt nu, för det här retar gallfeber på mej. jag är uppstressad som aldrig förr & mer gråtmild ån någonsin. hade lite terapi bland träd & gott sällskap i helgen dock. helt underbart.

det ser dock ut som jag får säga till min arbetsgivare att tack för mej, hejdå. jag tänker inte bo på gatan, och jag tänker inte betala hutlösa hyror för att tjäna in några kronor. nej. jag får helt enkelt snacka med honom imorgon. det känns pinsamt. som ytterligare ett nederlag & jag känner mej helt okapabel till att skaffa en fungerande livsrytm. i två månader har det varit så här, men jag vet att det snart tar slut.

saknar min lilla man nu. eller ja, det gör jag ju hela tiden. men mer idag, och i helgen har jag varit på väg att hoppa i havet & simma över atlanten.

väl rutat

hit kanske man ska & jobba. men allt är inte 100% än. vore toppen om jag fick jobbet & även kunde få med en vapendragare. om inte, ska man åka själv? tror det skulle vara skönt att ha en vän att luta sej tillbaka mot när fiskelukten är för påträngande.

annars så gick allt som smort på "intervjun" idag. dom ville rätt & slätt att jag skulle börja så snart jag kunde. antingen som säkerhetskontrollant på gardermoen eller på ett kontor på gardermoen. i know nothing.

sprang omkring i ösregn i oslo idag, & efter intervjun fick jag vänta på tåget tillbaka till oslo i 45 minuter. jag trodde jag skulle frysa ihjäl. borde inskaffa mej ett paraply, eller regnjacka. det har inte direkt behövts de senaste 2 åren, så jag har heller inga prylar för dåligt väder hemma.

imorn tror jag matilda kommer hit, hon sa det förut när jag ringde. men fick ingen klarhet i det hela. nu ska jag leta upp min lapp där mina arbetstider är nedklottrade. trist om man kommer till jobbet för tidigt. "fint folk kommer alltid försent" - det är ett uttryck jag anammar bra, om inte lite väl bra. tror mina vänner & tidigare arbetsgivare håller med mej. sa jag att jag kom försent till intervjun idag?

let´s just do it.

någorlunda kluven (mer än vanligt). har bestämt mej för att göra mitt race, vilket kanske innebär att min älskade lilla man inte kan komma hit & hälsa på. men, imorn ska jag till gardermoen på intervju & idag fick jag ett mail att jag har ett fiskejobb. det lät till 98% säkert iallafall. så vad göra? egentligen är det ett enkelt val. jag vill ha pengar, men saknar ju mannen så jag dör snart & vill ju att han träffar allihopa! nåja, det löser sej nog. fick ringa till svenska föreningen idag också & be om ett boende. har ingen vidare lust att bo på gatan. för övrigt är jag pank som en kyrkråtta nu, får ringa runt till folk & be att få låna pengar. det har jag inte gjort sen.. jag var 10 år. känns inget vidare. men förhoppningsvis kan jag betala tillbaka med råge snart!

det vore skönt med någon som sa till mej hur jag skulle göra. beslut är inget jag gillar. förutom ett. men det håller jag för mej själv än så länge.

empty room, empty head

idag tänkte jag skriva något vettigt & bra här. men så snart jag fick upp sidan blev jag helt tom i huvudet.

back in oslo iaf. intervju på onsdag & jakten efter boende fortsätter. to be continued.

flyttat

nu har jag flyttat mina saker ungefär.. 10 meter. från det pyttepyttelilla rummet till ett normalstort. detta rum får jag ha i 15 dagar, sen ska jag ut. har fortfarande inte hittat nåt. slutar väl med att jag får sova i ett tält i frognerparken eller så. hehe.

skor

idag på lunchen satt jag ute i solskenet & rökte & kollade på folk. jag blev upprörd över va snygga skor alla har. vet inte var detta kom ifrån, men jag började gå bak i tiden & räkna alla skor jag slängt på kort tid pga av resor, för att jag inte fick plats med dom i väskan. nu ångrar jag mej så gruvligt mycket. i want my shoes back ;(

wish for something more

varje dag har jag en liten dagdröm att min lilla man ska smyga upp på mej & överraska mej galet mycket. men eftersom jag vet att det är näst intill 90% omöjligt (ja, han är faktiskt av det manliga könet & behöver en push för att fixa saker) så vet jag att detta aldrig kommer inträffa. men, drömma kan man alltid göra :)

idag hade adecco ringt mej angående en tjänst jag sökt på, hur mkt det än svider i mej att säga till min nya chef att jag hittat ett annat jobb så kommer jag göra det. jag är här för att tjäna pengar & inte slacka runt. fast jag har inte bestämt mej än, måste snacka med adecco imorn. ska även på visning imorn, hoppas innerligt att jag kan få rummet! cross your fingers my friends.

funderar på att åka hem i helgen & gå på putte i parken (varför döper man en "festival" till nåt liknande?". dessvärre kommer jag inte hinna hem till håkan. jag har inte sett håkan live sen 2005. bittert.

khans

tänk att få sätta i sej en xacuti med jeera rice & en öl till det. och smaska i sej pompadoms först. och snacka skit med brudarna som jag blev stammis tillsammans med. det är kärlek det!

tjäna pengar

jag har tänkt en hel del och kommit fram till att jag gärna tjänar pengar på min blogg. eftersom jag älskar att skriva, så vore detta toppen. men nej, jag är ju ingen modebloggerska, men jag är iofs blond, dessvärre inte från sthlm så det kanske inte funkar ändå. men om jag bantar & fixar silikonbröst & beter mej allmänt korkat så kanske det funkar. jag dissar inte någon genom detta, utan lägger fram rena faktum.

det är otroligt hett i lghtn. jag sitter i soffan & svettas. får en känsla av utlandet. och saknar det ännu mer. ond cirkel?