the show must go on

Inside my heart is breaking

My make-up may be flaking
But my smile still stays on

fått på käften av ett golv

usch, har haft en riktigt jobbig helg. började med några timmars jobb i lördags, för att sen gå hem i storm & ösregn till att hoppa in i duschen och göra sej vacker mellan strömavbrotten eftersom ebba fyllde år. huset blev överfullt med folk, och det var riktigt trevligt. tills jag fick ett sms som fick mitt hjärta att stanna & blodet frysa till is. uppenbarligen någon som försökt förstöra mellan mej & min lilla man, och jag får helt enkelt lita på hans ord. har tänkt alldeles för mycket under helgen men idag fick jag en härligt terapistund vilket innebar två latte, en smaskig macka & trevligt sällskap. det är lite av vad som krävs i den annars dystra, negativa stämning i huset.

just ja, för er som följt denna eller känt mej ett tag så vet ni att jag tidigare i mitt liv fått på käften av ett golv. detta har nu hänt igen gott folk. jag landade på näsan, igen. den knäcktes inte helt, men det small av den och nu när jag trycker på lilla svullnaden så domnar hela näsan bort. hähä. kändes som jag for tillbaka i tiden, att jag återigen var i min hall på madeira & det var nästan så jag hörde allas ekande skratt & "för jag är trött & jag har spytt & fått på käften av ett golv" när incidenten upprepades. jag säger´t. det är jag mot golven.

här har vi ett kort på mej & matilda från helgen - fröken fiffla nu i brunt hår:

tredje dagen..

tredje dagen utan jobb. tredje dagen inom husets fyra väggar. tredje dagen jag önskar jag vore någon annanstans. har blåst storm ute på sjön så vi får väl se om det blir nåt jobb imorn. det hoppas jag verkligen, annars så får man väl gå och använda sitt nyinköpta gymkort. och dricka mer pulverdryck. men det ska nog bli bra, tids nog.

psyket nästa?

idag har jag nära på dött av saknad av panamalandet! jag & hjärtat stod och packade fisk (såklart) och fantiserade om vad/hur/när heeela dagen. när man hör musiken på mp3n blir det ju inte lättare att bortse från faktumet att panama har allt jag vill ha just nu. aah!

man hinner ju tänka & fundera ganska bra mellan vägningen/packningen/lockpåläggandet och det är faktiskt riktigt jobbigt i vissa lägen, speciellt när man inte har något mer att tänka på. eller, man har ju alltid nåt att tänka på. men värst är det när man börjar inspektera fiskarna, och sen låta tankarna vandra vidare där. jag menar, alla fiskar (samma sorter) ser ju mer eller mindre likadana ut. men, jag undrar ändå om dom någonsin har känt någonting, haft några komplex eller om dom dog tillsammans med sina släktingar/vänner. häromveckan lät jag en liten stackare ligga bredvid mej under någon timme - jag ansåg honom vara min maskot. och så pratade jag lite kärvänligt med honom.. eller henne. det är när sånt här händer som man uppriktigt börjar bli lite rädd för sej själv. men annars är jag ganska normal. som bevis på detta så har jag blivit insnöad på tusenbröder & ska nu kolla på andra avsnittet i säsong 2.

dagen efter..

idag skrämde jag livet ur mej själv, helt ärligt. var lagom nyvaken & allmänt självmordsbenägen när alarmet satte igång efter den tredje snoozningen, så jag rullade ur sängen & tog på mej de närmsta kläderna för att sen gå ut i hallen & ta en snabbtitt i på mej själv om jag fått några nya ovänner under natten. jag blev galet rädd när jag fick syn på figuren i spegeln, god damn! kritvitt ansikte & mörkt, mörkt hår. fick för mej att "svarta madame" hade letat upp mej efter alla dessa år innan jag insåg att det faktiskt var jag själv. brunhårig. jag vill påstå att det är en massa inslag av rött i detta också, men mina kombos nekar detta bestämt. blivit så paranoid så jag nästan vill få det till att dom vill mej illa & egentligen skrattar dom bakom ryggen på mej över mitt röd-bruna hår.

nåväl, jag kom iväg till jobbet iallafall & jag pinade mej igenom den korta dagen (6 timmar) & nu sitter jag här, helt väck, i min underbart bekväma norska säng med mitt underbart underbara duntäcke (har aldrig i mitt liv förut ägt ett duntäcke eftersom jag trodde jag skulle svettas ihjäl en vacker natt, men tamejfan, bättre finns ju inte).

hade ett fantastiskt underbart samtal med mi amor igår, varför detta var så fantastiskt vet jag inte. men åh. jag är såld, helt såld på denna underbara man. jag vill dit. NU! fast, madeirasuget har förvärrats, & suget efter maten & spriten där också. hehe. jaja, okej, jag saknar alla er hestar & hjärtan där också, men det vet ni ju redan!

nu blir det en rökpaus innan jag slår på avsnitt 4 av tusenbröder, matilda står och drar mej i tån så jag får tacka för mej idag. hejhej!

and so she went brunette..

i know, dålig bild. men så här ser jag ut nuförtiden. (sen 3 timmar tillbaka). bu eller bä?

jobb imorn klockan fem på halv åtte, så det borde sovas nu. men damn, its hard.

te extraño mi amor mucho mucho mucho, ven aquí ahora!

dont know what to do

drömde massa konstigt inatt, för att sen vakna med kramper i ryggen, magen & må illa. så det fick bli att stanna i sängen idag & gå miste om pengar. fan fan fan. eftersom vi inte får jobba alls lika mycket som jag trott så svider det här riktigt mycket. och eftersom jag är såpass labil som jag är så har jag suttit & småbölat till tvn idag, men iofs även skrattat så väggarna skallrat när jag kollat på johan glans i extra extra & parlamentet. vilken stjärna.

i brist på annat laddar jag upp kort på fejsbuck nu. vad jag ska göra sen vet jag inte, men hoppas mina brudar kommer hem & underhåller mej lite!

fråga?

hur gör man så fotona inte blir gigantiskt-trilla-av-stolen stora när man laddat upp dem & ni kära läsare klickar på dom? (ja, jag har det valt till bildstorlek - liten).

ett stycke depp

vaknade och kände mej allmänt miserabel imorse, låg och vred & vände på mej i kanske tre timmar för att sedan masa mej ur sängen för att äta en frukost innehållande havregrynsgröt & hårt bröd. blev något uppmuntrad när jag fick höra att lite lön kommit in på kontot, så jag, tilda & melinda gick ner på "stan" & kollade in vinmonopolet (bag in box) & de få affärerna som finns för att sedan avnjuta en latte på ett fik. även om vi hade trevligt finns mina tankar någon annanstans, känner mej fortfarande inte på topp utan saknar den lille mannen alldeles otroligt för mycket idag. börjar bli påtagligt att det snart är 4 månader sen vi träffades, och vetskapen om att det är fem månader kvar tills vi får ses igen känns otroligt nedstämmande.

är glad att jag iallafall har tilda vid min sida tillsammans med sköningarna faxe & melinda. utan dom skulle målöy idag varit ett minne blott, inte för jag vetat vart jag skulle ta vägen eller heller inte vetat hur jag skulle kunna ta mej till panamalandet där för övrigt solen skiner varje dag nu. längtar med andra ord bort i vanlig ordning, och det här snacket om att finna sej själv har jag gjort för längesen. och med det har jag insett att det är inte sverige jag vill bo i än. om jag någonsin kommer vilja det igen. självklart är det en trygghet, men jag känner mej nog mer trygg när jag inte har någon fast punkt.

nog om detta, ikväll ska vi äta tacos och dricka chapel hill. hoppas alla får en förträfflig helg!

feliz cumpleaños mi amor!

idag fyller den lilla mannen en lite äldre man & jag önskade jag hade kunnat vara där & fira det med honom, men eftersom det i dagsläget inte är möjligt så gör jag det på hemmaplan & med ett litet kort.

jag vet att jag ser ut att vara en jätte jämfört med honom, men det är jag inte!