onsdag 27 november 2013

I dag saknar jag familjen lite extra mycket. 



söndag 24 november 2013

Farväl kollektivlivet

Lägenhet är i box, den 6te januari får jag troligtvis flytta in i min egna lägenhet. Det är en etta, men jag har inte tid eller pengar till att kräva något mer just nu. Det viktigaste är att jag efter 8 år i kollektiv äntligen får mig något eget. Det är fantastiskt att bo med andra människor, jag säger inte något annat, men jag antar att jag börjar bli såpass till åren att jag vill ha mitt egna privatliv. 

Kollektivhistorian började när jag flyttade från Kristinehamn, i 2006. Då tog jag en resväska och flyttade in hos en tjejkompis i Göteborg. Vi delade på en etta i 2 månader innan jag fick ett rum i en lägenhet som jag delade med två grabbar. Göteborgsresan var kort, och strax därpå flyttade jag till Madeira och delade lägenhet med två stycken, det var en del rullians på människorna så jag där fick jag lära mig att bo med diverse folk. Hade ett kort stopp i Oslo där jag delade lägenhet med två norskor. Därefter fortsatte jag mot Målöy, och delade ett litet hus med 8 personer. Efter det hade jag ett avbräck från själva kollektivlivet, men att vara ute och resa på en liten budjet innebär att du delar rum med människor du oftast aldrig lära känna - du bara utväxlar några ord och hör deras snarkningar. Efter resan åkte jag återigen tillbaka till Oslo och delade lägenhet med två norskar, sen med tre svenskar. I 2010 flyttade jag ihop med min nuvarande kombo och en gammal vän från Krhamn. Vi bodde väl ihop cirka ett år och sen var det ny lägenhet med en ny tredje part. Efter ett år igen så flyttade jag och E vidare själva och nu är snart resan slut... Bör jag säga för den här gången? 

Jag smider planer för hur jag ska inreda den lilla, men mysiga lägenheten och jag ser framför mig hur jag ska bjuda in vänner mest hela tiden. Kanske det blir helt åt andra hållet, jag blir en eremit som helst vill vara för mig själv.. Men jag räknar med att det är ok för en stund(?). 

Hur som, skönt med måndag imorgon. I dag har det inte gått i många knop, var i väg på zumba förut och det är det mesta jag utfört idag. Kastar in handduken för den här helgen och hoppas på att veckan som kommer, med inköpta vitaminer och mineraler, ger mig lite mer energi.



onsdag 20 november 2013

Att leva utan telefon

Tre dagar utan telefon, men jag klarade mig.. Med nöd och näppe bör tilläggas. Idag fick jag äntligen en telefon igen, men som van iPhone-användare var övergången till Samsung något komplicerad. Efter mycket svordomar och googlande fick jag till slut synkat alla mina kontakter och nu har jag fått kontroll på hur jag gör de enklaste grejerna. Phew. 

Var på visning igår, var en söt liten lägenhet som jag tror jag kan trivas i åtminstone för en stund. Ska iväg och träffa fastighetsägaren imorgon, sen får vi se om jag blir med egen lägenhet eller inte. Hade varit grymt skönt att få just den lägenheten för hon som bor där nu ska sälja av en del möbler som jag kan tänka mig att köpa.. Mindre saker att köpa, mindre saker att bära på. Så nu får vi hålla alla tummar och tår! För ovanlighetens skull tänker jag alltid på min kära väns tummar när jag använder det uttrycket. Hon vet varför. Trots omkretsen på dom har de inte bringat lycka än, men kanske den här gången?! Håll dom hårt kompis! 

Avslutningsvis var det surt att se Sverige förlora mot Portugal idag. Han är bra kvick i benen, madeirianen. Tur att man kan åka till Brasilien ändå.. 

Godnatten. 

söndag 17 november 2013

Härliga helg

I fredags hade Oslo finbesök av Lars Winnerbäck. Vi hade peppat hela veckan för konserten och jag stack tidigare från jobbet för att hinna träna innan vi skulle iväg. När jag kom hem öppnades en öl direkt och så satt vi och chillade lite. Insläppet öppnade 18.30 och konserten skulle köra igång 19.30.. Vi hade iskallt räknat med att han hade förband men mitt i lugnet så fick vi reda på att han inte hade något förband och då var kl 18.50 och jag satt fortfarande i träningskläder. Snabba ryck, vi satte oss i en taxi 19.20 och hann precis in, köpa öl och gå på toa, sen började det. Som vanligt var det magiskt och det var många gånger jag stod med håren resta på armarna. Vi fortsatte vidare ut i kvällen och hade en riktigt bra sådan..

Var något sliten igår men fick till en brunch med en väninna och sen stack vi på bio och kollade på Gravity. Den rekommenderas starkt, helt vansinnigt spännande med 3D-glasögonen på.. Efter det gick vi hemåt och då skulle jag snabbt uppdatera min telefon men vad händer? Den lägger av. Jag får inte igång den igen, kan inte återställa den så nu ligger den vid sidan av mig och är död. Det är just fint en lördagskväll när man har gjort planer med massa olika folk.. Slutade med att vi gick över till en kompis och hennes sambo för att dela på några flaskor bubbel, ost och kex.

Idag vaknade jag och mådde något sämre än gårdagen, men jag pallrade mig upp ur sängen och tog en promenad med några kompisar. Sen var det att svida om till födelsedagskläder för idag fyller svägerskan år. Vi åt fantastiskt god mat; anka, blomkålspure, mandelpotatis och vinsås. Sen var det quiz på gång och svenskarna gick av med segern.. Waho!

Imorgon ska jag på visning av en hyreslägenhet.. Det går fort i svängarna här..

Godnatt allihopa!

torsdag 14 november 2013

Tålamod vs. spontanitet

Jag vänder på varenda slant som finns i hushållet, undersöker på alla banker jag kan få lån på och försöker förgäves få in pengar till kontantinsatsen.. Resultat är: inte bra. Jag kommer omöjligt få ihop 350k (utan att sätta mig själv i skuld till alltför många) inom loppet av två månader. Heller inte inom loppet av två år. Det är bara att acceptera det faktum att jag spenderat mina sparpengar på resor (vilket jag inte ångrar en sekund!) istället för att tänka långsiktigt och sätta in dom på ett sparkonto. Drömmen om en egen lägenhet känns därför vääääldigt avlägsen just nu. Så vad gör jag? Ja, antingen får jag flytta in i ett nytt kollektiv (vilket är det minst tänkbara av allt just nu) eller så får jag hyra en liten kott för alldeles för mycket pengar. Ibland får vi människor som gärna är lite väl impulsiva vakna upp, möta verkligheten och bita i det sura äpplet. Om jag ändå hade mer tålamod och vilja till att vänta lite och inte bestämma mig för en sak och då ska det ske.. NU!

Låg och grubblade länge och väl i natt, tror jag såg på klockan sista gången vid 03.00 och tack vare den tankesessionen vaknade jag vare sig av väckarklockan, alarmet på telefon, när det ringde i telefonen eller när E gick till jobbet. Tur för mig så började jag inte jobba förrän kl 12, men att vakna en timme innan man ska börja och ha 45 minuters restid dit bådar aldrig gott. Jag sladdade in på kontoret runt halv 1, låtsades som ingenting (som jag alltid gör) och började dagen. Det är verkligen min akilleshäl - jag kommer väldigt sällan till jobbet när jag "borde". Egentligen har jag ingen fast tid men kärntiden är mellan 9 och 15. Det gör dock att det är väldigt svårt för mig att predika att man alltid ska komma i tid till jobbet. Förbättringspotential till 110% på den med andra ord. 

Det tar jag tag i en annan dag, kanske någon gång i nästa år. Jag har ju mindre än 20 arbetsdagar kvar i 2013. Vart tog det här året vägen?

måndag 11 november 2013

Blåmåndag

Måndag är måndag. En dag omtyckt av vissa, avskydd av andra. Jag sällar mig inte till någon av de kategorierna utan står som en typiskt neutral svensk i mitten och säger att det är lagom ok med måndag. Oftast. Idag hade jag en mindre bra morgon inkluderad en försovning, en buss som tog en evighet på sig och en arbetsmoral som låg och snusade på botten. Jag satt i flera timmar med vårt reseräkningsystem och blev upprörd över minsta lilla. Dessutom var jag mer disträ än vad jag vanligtvis är vilket inte är lyckat i min arbetsvardag. Minns inte ens om jag hälsade på alla i teamet idag.. Vändningen kom när jag motvilligt gick till gymmet och jag trampade som en vansinnig på spinningcykeln i 55 minuter. Jag trampade bort den jävliga morgonen och den minst lika jävliga dagen. Efteråt gick jag hem och åt helgens rester av fläskfile och sallad, det var då dagen toppades. Lite ska till för att man återigen ska hitta tillbaka må jag säga. Ett avsnitt Downton Abbey på det så kändes måndagen helt ok. 

Igår när jag hälsade på mina gamla Madeira-kollegor (som numera bor i Norge) diskuterade vi som vanligt massa olika ämnen, men något som fastnade var min halsmandelsoperation som går av stapeln om 30 dagar. De hävdade bestämt att rösten kommer förändras, och att det har gjort det för mångfalden av de som gjort operationen. Jag lystrade som en hund och kastade mig över telefonen och googlade för allt vad det var värt. Hittade jag något som bestred deras påstående? Jo, de flesta svaren jag kom över var att rösten förändrades tillfälligt men andra menade att de fått en annan röst. Inte helt betryggande med andra ord.. Vem vet, antingen vaknar jag upp från narkosen med en mansröst eller med en pipig, nasal stämma.. ELLER så pratar jag mindre grötigt.. För det stod det mest om, de som opererat bort mandlarna får en bättre "klang". Jag ställde frågan till paret om jag pratade grötigt men det fick jag inget direkt svar på. Ja, det återstår att se (eller höra). Oavsett börjar jag bli riktigt nervös, varför vet jag inte helt. Det går nog bra, som det mesta brukar göra. Förhoppningsvis. 


söndag 10 november 2013

Full fart

Det tar minst sagt varit en händelserik vecka! I måndags flög jag ner till Köpenhamn, tog tåget till kråkstaden Hässleholm och övernattade där. Tidigare på dagen hade jag försökt styra med lån i flera olika banker eftersom stunden är kommen och jag ska ta mitt första riktiga lån någonsin. Hade spanat in en perfekt lya för mig, men tyvärr var allt hassle förgäves då det första budet som kom in var 150' över prisantydning och där sprack min budget kan man väl säga.
Jag hade fina dagar i Älmhult, att se hela värdekedjan är verkligen nyttigt för allt. Träffade två gamla kollegor som numera bor i Älmhult och tog igen ett års prat på två kvällar. Sista dagen åkte jag till Helsingborg för att träffa några andra IKEAner och därefter tog jag tåget vidare till Kastrup och flög hem igen. Det bästa med resor som dessa är att få ett ansikte på de man dagligen har kontakt med och får en inblick i deras vardag. Dessutom blir jag om möjligt ännu mer övertygad om att jag jobbar i ett av världens häftigaste företag! 

Tog mitt förnuft till fånga i fredags och letade mig fram till gymmet (med tanke på min lysande frånvaro där den senaste tiden) och hoppade på ett TRX-pass. Ni som inte provat det än, gör det! Det är skitkul, ja vanligtvis, den här gången såg jag stjärnor framför mig och hade blodsmak i munnen redan efter 15 minuter. Har rört mig som en 80-åring både igår och idag men det är värt det! 

Resten av månaden kommer fortsätta bra med två konserter, winnerbäck och Håkan, och annat smått och gott. Sen närmar vi oss en helg i Hemsedal och därefter är jag "ledig" från jobbet i sammanlagt 3 veckor. Frågan är om man kan köra en detox under tiden man ska läka ett sår, eller är det bara dumt? Äta kommer jag ju inte kunna göra ändå. 

söndag 3 november 2013

Winter in my heart

Har haft en bra tapaskväll med de bästa killarna jag känner. De har precis köpt en lägenhet som är beyond vad jag kan önska mig men jag är otroligt glad för deras skull. Längtar redan tills vi ses igen. Med ett par glas vin i kroppen stod jag och väntade på tunnelbanan, längtade efter en cigg och drömde mig bort. När jag väl satte mig på t-banan, ensam, utan någon person vare sig framför eller bredvid mig kände jag mig verkligen ensam. Den här känslan som dyker upp då och då när man längtar efter den bättre hälften, den dök upp, precis som i en dålig film (eller amerikansk, förutsägande film). Underligt det där, hur man kan längta efter något som inte finns eller någon som man inte träffat än eller som man har träffat men inte vet om. Samtidigt som jag satt och tänkte lina vindruckna tankar lyssnade jag på en låt som heter "winter in my heart". Den är absolut inte slående, men det är en vacker text som satte sig första gången jag hörde låten. Och för att göra saken ännu tydligare - jag kan lyssna på en låt långa gånger, kunna melodin utantill och texten likaså utan att förstå innebörden av den. 

"It must be winter in my heart 
There’s nothing warm in there at all 
I miss the summer and the spring 
The floating, yellow leafs of fall 
A million colors fill my eyes 
The Roman candles and the stars 
The calendar says July 4th, but it’s still winter in my heart 

They say flowers bloom in spring 
Red and golden, blue and pink 
They say seasons turn in time 
There’s our changing, why won’t mind"

Tack för uppmärksamheten och godnatt. 

fredag 1 november 2013

Idol och vin

Det är fredag men inte är det helg för det. Imorgon kör jag på med den sjätte arbetsdagen den här veckan. Är måttligt trött på att bara äta, jobba och sova nu.. Nästan så jag längtar till sjukskrivningen i två veckor med en efterföljande semestervecka. Mitt motto som alltid varit att inte leva för jobbet men jobba för att leva efterlever jag riktigt dåligt just nu.. 

Har tillbringat kvällen framför Idol och ett glas vitt. Men imorgon efter jobbet blir det tapaskväll hos några kompisar och på söndag ska jag på visning. Lite ljusglimtar framför mig med andra ord. Dessutom åker jag till IKEAs Mekka på måndag.. Eller ja, eftersom jag inte ägnar mig åt planering så var alla hotell i Älmhult fullbokade så jag ska bo i Hässleholm måndag till torsdag och pendla mellan Älmhult och Helsingborg. Ska träffa några gamla kollegor och på torsdag åker jag vidare till Göteborg och min gamla kombo. Längtar efter att träffa alla igen så nu får det gärna bli måndag! 

Idag publicerades en annons i en norsk tidning med statistik på lägenhetspriserna här i Oslo. De sjönk i oktober med 1,5% och sänkningen kommer fortsätta.. Jag håller tummarna för det och hoppas snart jag bor i min egna lägenhet. Sätter man det i perspektiv är det horribelt, men en kvadratmeter i de områden jag vill bo kostar i runda slängar 50.000 papp. Vansinne. Oavsett, när jag köpt mitt ska jag bjuda på en ordentlig inflyttningsfest, det har ni mitt ord på! 

Hemmafix

Idag tog jag tag i det tråkigaste jag vet, pedikyr. I den perfekta världen hade jag haft pengar till att få det fixat varje månad men eftersom jag vare sig känner att jag har tid eller lust att lägga pengar på det så ofta fick jag ta saken i egna händer. Skönt när det är gjort och fint blev det. Passade på att färga ögonbrynen också, utan färg är de näst intill osynliga så det är bara att mata på med färg. 

Imorgon börjar jag sent, dvs kl 12. Äntligen hinner jag med veckans första träningspass! Motivationen har varit som bortblåst den senaste tiden men nu är det bara att köra igång igen. Ska snöra på mig skorna och tvinga mig upp på löpbandet innan jag ger mig i kast med de stora grabbarna och deras hantlar. (Jag tar givetvis bara 1/3 av vad dom gör men vägrar vara tjejen som inte vågar mig på det). Men hellre tyngre vikter och muskler än inga vikter och inga muskler. Hade på TVn igår när Top Model Norge var.. Jag förundras över att deras långa, smala ben håller dom uppe. Speciellt när de har 10 cm klackar på sig.. Alla är vi olika men ibland är jag glad för mina stabbiga ben. Och att converse finns.