Jag vänder på varenda slant som finns i hushållet, undersöker på alla banker jag kan få lån på och försöker förgäves få in pengar till kontantinsatsen.. Resultat är: inte bra. Jag kommer omöjligt få ihop 350k (utan att sätta mig själv i skuld till alltför många) inom loppet av två månader. Heller inte inom loppet av två år. Det är bara att acceptera det faktum att jag spenderat mina sparpengar på resor (vilket jag inte ångrar en sekund!) istället för att tänka långsiktigt och sätta in dom på ett sparkonto. Drömmen om en egen lägenhet känns därför vääääldigt avlägsen just nu. Så vad gör jag? Ja, antingen får jag flytta in i ett nytt kollektiv (vilket är det minst tänkbara av allt just nu) eller så får jag hyra en liten kott för alldeles för mycket pengar. Ibland får vi människor som gärna är lite väl impulsiva vakna upp, möta verkligheten och bita i det sura äpplet. Om jag ändå hade mer tålamod och vilja till att vänta lite och inte bestämma mig för en sak och då ska det ske.. NU!
Låg och grubblade länge och väl i natt, tror jag såg på klockan sista gången vid 03.00 och tack vare den tankesessionen vaknade jag vare sig av väckarklockan, alarmet på telefon, när det ringde i telefonen eller när E gick till jobbet. Tur för mig så började jag inte jobba förrän kl 12, men att vakna en timme innan man ska börja och ha 45 minuters restid dit bådar aldrig gott. Jag sladdade in på kontoret runt halv 1, låtsades som ingenting (som jag alltid gör) och började dagen. Det är verkligen min akilleshäl - jag kommer väldigt sällan till jobbet när jag "borde". Egentligen har jag ingen fast tid men kärntiden är mellan 9 och 15. Det gör dock att det är väldigt svårt för mig att predika att man alltid ska komma i tid till jobbet. Förbättringspotential till 110% på den med andra ord.
Det tar jag tag i en annan dag, kanske någon gång i nästa år. Jag har ju mindre än 20 arbetsdagar kvar i 2013. Vart tog det här året vägen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar