intervjun.

just ja. var på intervju idag på caféet. det verkade ok, kanske passar jag till att göra caffe latte & bre mackor. hon jag pratade med verkade gilla det hon hörde (tack & lov var hon väldigt lättsam) så det lät ju inte annat än positivt. hon skulle höra med bossen vad han tyckte och sen skulle dom höra av sej imorn, eller på torsdag. plötsligt tändes det ett litet ljus i den långa, mörka tunneln.

var ute & gick förut. halvsatt/halvlåg i soffan & kollade på nåt amerikanskt skit som vanligt & så tänkte jag; blir det paus nu så går jag ut & går. oftast har ju inte vi lika mkt reklam som dom i usa, men såklart så blev det paus just då så det var bara att byta om & gå ut. såklart gick jag lite lätt vilse, men hittade en bussplats med karta på så jag lyckades lokalisera rätt mej igen. phew.

borde tacka min kära bror som tjatar hål i öronen på mej & som peppar mej när jag sitter här, alldeles ensam, i norge. hans har ju hjälpt till ganska mycket, mja nästan med allt faktiskt. och det kan ju inte direkt bli värre. i owe him, så nu ska jag inte klaga så mkt på att jag inte blir kallad vid mitt namn, utan får väl snällt leva med att heta "erik janssons lillasyster". det får funka, ett tag till.

lite spanska blir det innan jag stänger igen de blå för natten.