jag kom precis att tänka på att de små ting är de mest värdefulla. vad är storhet, makt och rikedom när man kan vältra sej i kärlek, skratt och snack. småsaker, som den sista söndagen jag hade på madeira, när jag bad alla mina tjejer komma ner till lidoparken för skratt, snack och sol - minns att jag i den stunden kände att livet var perfekt, 5 underbara tjejer som jag delat mycket med det senaste året. hellre en stund i lidoparken än en miljon på kontot! eller som hemma, att knacka på dörren hos maria&pontus och sätta på kaffe för att sedan dricka många koppar tillsammans med maria och massa snack. jag skulle inte byta mitt liv emot någonting. blir både chockad, irriterad samtidigt som jag finner det hela ganska roande hur så många unga (& gamla) människor kan vara så bittra och negativa emot allting. det är typiskt svenskt. eller så kan det vara typiskt småstadslynne.
nej tacka vet jag de människor jag umgås med (som förvisso även dom liksom jag har denna tendens, men inte alls i samma utsträckning som många andra) är lättsinta och finner nya saker intressant, istället för att rynka på näsan, höja på ögonbrynen och vända det ryggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar