tisdag 17 februari 2009

im a survivor

det spritter i kroppen på mej. jag vill göra så mycket, men det känns som jag inte kan sätta fingret på riktigt vad i dagsläget. självklart är jag otroligt lycklig över att åka tillbaka till panama snart, även om jag drömmer om det på nätterna & vaknar kallsvettig & panikslagen över att mina farhågor ska besannas. fått mail av adecco idag, så ser relativt ljust ut med jobb i oslo i sommar vilket känns otroligt skönt! hade ju inte varit lika bra att samma visa hade upprepats som förra sommaren när jag gick otaliga summor back & kände mej helt utlämnad.

annat som jag funderat på de senaste dagarna är vissa människors åsikter & deras ställning till mina val i livet. jag har förvisso blivit stöttad i några utav de beslut jag tagit, men aldrig har det känts riktigt uppriktigt vilket jag ställde dessa människor mot väggen om häromdagen. det erkändes att det fanns inget medhåll från deras sida, men acceptera det, det gjorde dom. jag kan inte annat än sucka och rycka på axlarna, det är inte första gången detta händer. självklart tycker jag det är tråkigt, och jag blir aningens besviken och något jag gjort klart från första stund är att jag är trött på att bevisa motsatsen hela tiden för att dom ska bli övertygade. take me as i am.

vad är egentligen viktigast, pengar eller kärlek? är det bättre att jag tar en högutbildad kille ifrån sverige som jag inte känner mej lycklig med än en outbildad kille från andra sidan jordklotet (som jag enligt vissa, skulle gå genom eld & vatten för)? frågan är om det faktiskt inte är så att gammalt är gammalt, och vissa åsikter går inte att ändra på.

1 kommentar:

Anonym sa...

Gumman! Du ska följa ditt hjärta.. Allt kommer lösa sig till det bästa ska du se...Kramis