resfeber!

nu har jag organiserat (?) och packat hela kvällen, och jag är väldigt nöjd med mitt resultat! dock blev inte väskan så lätt som jag trodde & hade hoppats på, ändå såg det så lite ut när kläderna låg där, ihoprullade, på golvet. men what the hell, jag får väl dumpa av lite eftersom. nu rippas det skivor för fulla muggar, och jag insåg precis att jag glömt packa ner det viktigaste - passet. hade ju varit en tabbe av mej om det legat kvar på byrån imorn.

och fy för att bara komma hem för en kort stund (ta inte illa upp nu vänner) men vilket himla spring det blir! nu ska jag träffa den, och sen den, och sen den. jag har spänningshuvudvärk & hjärtklappning konstant (nåja, kanske inte riktigt hjärtklappning, men det låter ju mycket mer dramatiskt). ska bli skönt att komma bort ifrån allting en sväng och bara slappa. sen får vi ju se hur det går med the man. lite kul att alla vet hur det är mellan oss, finns inget att dölja så jag behöver egentligen inte hymla & få folk att läsa mellan raderna. skiter det sej blir jag hjärtekrossad, gör det inte det så har jag åtminstone ett helt hjärta. men det återstår ju att se. krossat hjärta har jag haft förr, och det läkte ihop. fast det är ju inte en procedur som jag gärna går igenom igen, om en säger. haha. skit lite i att vara negativ nu! skepp o´hoj!

enjoy the last of the winter, im coming back to springtime!

i am alive

det är sant, jag lever. befinner mej i sverige, kristinehamn, forsvägen för tillfället - alltså hos maria & pontus. har haft hektiska dagar sen jag lämnade målöy. (som för övrigt inte var lika simpelt som jag trodde). hunnit inhandla några nya trasor att kila omkring i på stranden i panama, och även hunnit dricka otaliga mängder kaffe. trots detta är jag trött som ett troll 9 på kvällarna & vill inget annat än kura ner mej i sängen men jag håller mej vaken. dom jobbiga arbetsdagarna på seafood gynnade mej på många sätt, jag vaknar mellan 8-9 varje morgon och är utvilad. inte illa pinkat alltså!

jo, henresan hem började relativt dåligt. vi stressade hem efter jobbet & packade ner det sista, sen åkte vi ner till kiwi där hållplats nr 2 finns i målöy. fyra svenskor stod senare och trampade och funderade på vart bussen tagit vägen, och plötsligt ser vi en buss, snarlik den vi ska åka med, åka förbi oss - utan att stanna. vi står med gapande munnar & frågar varandra om det var "vår" buss. en norrman bakom oss bekräftar att detta är sant, och vi börjar riva oss lite i huvudet & snart stod alla och rökte med nervösa ryckningar i ansiktena. det visade sej att bussen inte stannar på hållplats nr 2 på lördagkvällar, så vi fick hoppa in i en taxi och jaga efter bussen. den stod snällt & väntade på oss femton minuter bort, så vi sprang fnissande på bussen & tackade om & om igen chaffisen för han väntat. chaffisen informerar även oss nypåstigna att vi kommer bli "tre til fire timmer försinket till oslo" (i beg a pardon for my bad norweigan-skills). det var bara att gilla läget, somnade någon timme senare & vaknade ändå inte förrän vid gardermoen & då var vi en timme ifrån oslo.

tack målöy för denna säsong, och bjudaj - vi ses framöver!

häx(tr)aordinary night

det har var en vanlig syn på balkong i colina de casa branca. det dracks mateus & sjöngs happy birthday med överbett, underbett & alla andra slags bett. men jag dör när jag ser den här bilden. haha, tack madde för att du bjussar på dej själv! sakner däj!

longing

precis hittat lite videoklipp & foton från panama på facebook. oh lord, vad jag vill vara där nu! även om det förvisso bara är några dagar kvar så känns det som jag aldrig kommer komma dit. har ett ständigt pirr i kroppen, hade nästan glömt bort hur det kändes att vara lättad. lättad över att biljetten äntligen är bokad och att man äntligen, efter 9 månaders väntan, får åka tillbaka till landet där det finns både det ena & det andra som man saknat under hela denna tid.

the place to be - hospedaje farallon

..med karln som har värre guldfiskminne än fröken fiffla.

im a survivor

det spritter i kroppen på mej. jag vill göra så mycket, men det känns som jag inte kan sätta fingret på riktigt vad i dagsläget. självklart är jag otroligt lycklig över att åka tillbaka till panama snart, även om jag drömmer om det på nätterna & vaknar kallsvettig & panikslagen över att mina farhågor ska besannas. fått mail av adecco idag, så ser relativt ljust ut med jobb i oslo i sommar vilket känns otroligt skönt! hade ju inte varit lika bra att samma visa hade upprepats som förra sommaren när jag gick otaliga summor back & kände mej helt utlämnad.

annat som jag funderat på de senaste dagarna är vissa människors åsikter & deras ställning till mina val i livet. jag har förvisso blivit stöttad i några utav de beslut jag tagit, men aldrig har det känts riktigt uppriktigt vilket jag ställde dessa människor mot väggen om häromdagen. det erkändes att det fanns inget medhåll från deras sida, men acceptera det, det gjorde dom. jag kan inte annat än sucka och rycka på axlarna, det är inte första gången detta händer. självklart tycker jag det är tråkigt, och jag blir aningens besviken och något jag gjort klart från första stund är att jag är trött på att bevisa motsatsen hela tiden för att dom ska bli övertygade. take me as i am.

vad är egentligen viktigast, pengar eller kärlek? är det bättre att jag tar en högutbildad kille ifrån sverige som jag inte känner mej lycklig med än en outbildad kille från andra sidan jordklotet (som jag enligt vissa, skulle gå genom eld & vatten för)? frågan är om det faktiskt inte är så att gammalt är gammalt, och vissa åsikter går inte att ändra på.

finally!

	London Heathrow (LHR) to Panama City (PTY), Panama Panama City (PTY) till London Heathrow (LHR), Storbritannien
	27 februari 2009 - 17 april 2009 with Iberia

So long snow, so long gloves, so long darkness!

gudnutt.

jag har tagit ett beslut (trots mitt beslut om att inte ta några beslut, men detta är ju tvungen). jag har bestämt att åka till panama den 27 februari, men hur länge har jag inte bestämt än. så vi kan väl egentligen säga att jag gjort ett halvt beslut?

håret är mer oranget än förut, siilvershampo är nu min nya grej. får se hur jag ser ut imorn bitti. annars så är jag mest röd om kinderna (temperaturomställningarna, nära 0:an på jobbet & sen 26grader i huset när man kommer hem), har stubbiga ben & blekta tänder (ja, det gick vägen iaf!)

haha, btw. älska barn!

kampen har börjat.

tänkte återgå till min naturligt vackra hårfärg igen och påbörjade med ett slingpaket hos lina. det gick bra. igår tänkte jag slinga det ytterligare, det gick inte lika bra. slingorna syns inte, alltså är jag helt gul i huvudet á la ryskgul med inslag av orange, rött & lite ljusbrunt. det här känns inte bra. google är min vän, och jag hittade lite smaskig information om att askblond/pärlblond dämpar det gula. sagt och gjort, jag begav mej mot affärerna.. som endast hade mörka eller polyblonde. no thanks. så nu sitter jag här igen, med lika missfärgat hår som 20 minuter tidigare och med en gnagande oro i magen. får skippa mat imorn på lunchen för att rusa till frisören här och leta efter silvershampo eller silverinpackning. detta är inte cool.

note to self: färga aldrig, aldrig, aldrig håret mörkt igen. det blir en kostsam & lidelsefull resa tillbaka till mitt naturella blonda, vackra hår. doh!

note to everyone else: tjejen på bilden har ingenting med denna sorgliga historia att göra.

unlucky me.

idag höll jag på att förstöra en maskin på jobbet när jag vaskade. jag kan dessvärre inte uppskatta summan på denna, men den är dyr! tänkte att nu är det kört, allt jag tjänat här kommer gå till den där jävla maskinen. men icke, jag hade turen på min sida för det var inget fel på den (trots att jag lyckats få in en vattenslang på ett ställe så dom fick bända upp maskinen). phew. bra gjort jansson tänkte jag återigen och vände mej om.. för att få ytterligare ett jack i huvudet. fattar inte hur jag lyckas.. det måste vara tack vare kepsen & luvan som jag har på mej.. detta resulterar i ett värre tunnelseende du någonsin kan tänka dej. ja, vi skyller på det.

insåg även hur ovig jag är. skulle krypa under ett band för att spola av golvet & fastnade med ryggen emot banden så jag tog mej varken framåt eller bakåt, det var inte förrän jag insåg att jag var tvungen att svanka med ryggen som jag kom loss. det är så sant som sagt. man är fan inte 20 längre.

dagens cravings.

jag vill shoppa snygga klänningar, bikinisar & övriga kläder tills jag ska till panama. jag vill hitta billiga extension clips. jag vill fixa naglarna. jag vill ha massage. jag vill ha blont hår igen. jag vill tatuera mej. jag vill träffa joel nu. just ja, jag vill hitta en billig biljett till panama med.

ja, det är väl mina cravings för dagen. och förhoppningsvis är inga av dom omöjliga. efter några månaders motvind så måste man få lite medvind .. eller? slutet är iaf nära nu (huh, vad otäckt det lät) och snart är fiskarna är minne blott tills nästa säsong.

någon som har tips på nåt schysst ställe i närheten av krillehöla där man kan köpa extensions direkt i en affär istället för att gissa sej fram till några på nätet?

go back to france!

fransmän är inte så gemytliga och trevliga som det sägs. och dom snackar faktiskt mer engelska än vad man kunde tro. jag bor ju nu tillsammans med två fransmän, den ena är guld värd medans den andra är en blandning av pest & kolera. på denna korta tid jag befunnit mej i målöy under 2009 har han bråkat med alla i huset (alltså 7 stycken). han försöker bossa runt här & berätta för oss hur vi ska vara & endast respektera honom men det finns inte en tillstymmelse till respekt tillbaka. han måste ha ett allvarligt fel, på riktigt. han exploderar för minsta lilla, skriker & fäktar med armarna & är allmänt energiutsugande och på detta går han omkring med en kniv i fickan på jobbet, jag kan inte vara annat än lite nervös när han får sina utbrott. senast igår hade han berättat för per att vi svenska tjejer är så vidriga. vi gör oss inte iordning, bryr oss inte om vårt utseende, är feta & fula. eftersom jag inte orkar lägga någon mer energi på denna 26-åriga (men mentalt 13-åriga) fransman så skiter jag lite i vilket, men det finns andra som tar åt sej och jag förstår inte för allt i världen hur man kan uttrycka sej på detta sättet.

till vårt försvar vill jag dock säga att det finns ingen anledning till att göra sej "fin" när man går till en fiskefabrik. varför i hela världen skulle jag sminka mej på morgonen när jag sedan ska vaska på kvällen, och med andra ord få allt smink bortsköljt? och sedan är det väl upp till var och en huruvida man vill se ut en dag på jobbet eller inte. det bästa är dock att chefen har även reagerat hur han beter sej gentemot andra på jobbet, så händer en incident till så åker han ut med huvudet före.

åk tillbaka till frankrike och umgås med din underbara, vackra & iordninggjorda flickvän och låt oss normala, friska människor få agera & tycka precis som vi vill, ok?

sleeping zombie.

då har man äntligen placerat sej i sängen igen. dock känns det väldigt konstigt eftersom jag är ensam i rummet ikväll.. tildan tog sej en väska & begav sej hemåt för ett par dagar. jag hoppas verkligen att allt kommer gå bra gumman!

idag var verkligen ingen bra dag. jag försov mej, vaknade 6.55 så fick kasta mej upp ur sängen, häva i mej en pulvershake & rusa till jobbet. där är det som vanligt svinkallt, trots raggsockor & dubbla vantar + overall. hela dagen blev helt upp&nervänd efter min överdrivet stressade uppvakning, så jag stod som i dvala i 4 timmar innan maskinerna harvade & vi fick lunch (hela 45 minuter, annars är det 25 minuter som gäller). när alla lyckliga själar lämnade jobbet halv 6 stod jag kvar & väntade på att få börja vaska. trots att vi var två stycken idag kändes det som jag var ensam! slet & kämpade och förbannade mitt liv flera gånger om när jag lyckade rikta vattenstrålen mot maskinen så det "studsade" tillbaka i mitt ansikte. ni vet när man blåser på nyfödda bebisar så tappar dom ju andan (jag gör inte det ofta, ok!) ungefär så känner jag mej när jag får iskallt vatten i hela ansiktet som sen rinner ner, innanför overallen & gärna letar det sej in under kläderna.

jag är iallafall helt slut i rygg & nacke nu, så det blir dags för några timmars vila innan man ska upp på jobb igen.. det ser dock ut som man ska inviga "nya" galeasen i helgen, vore skönt att få dricka ett par glas vin, det är jag värd efter 4 veckors rehab & massa slit.

decision made.

är så trött att jag ser dubbelt men jag får inte sova än, då kommer jag med 99% säkerhet vakna senare och vara pigg. jobb hela dagarna, och hjärnan går på högvarv. antingen lyssnar man på musik, slamret från maskinerna eller så pratar man med sina kollegor. oftast lyssnar jag på musik & jobbar maniskt på, men idag så tog jag för en gångs skull ur hörlurarna och pratade, men främst så lyssnade jag. och så fick jag det bästa rådet jag faktiskt fått på länge. det är enkelt, lite anvarslöst men ändå så rätt just nu.

lyssnar på chris brown nu, och tankarna förs automatiskt tillbaka till madeira. to be there now! men vad är det egentligen man suktar efter, vad är äkta? återigen får jag nog skita lite i det nu, och följa rådet jag fick.

kanske bara två veckor kvar på säsongen nu, så otroligt skönt! så snart jag får lönen på fredag (och efter jag talat med den lilla panamanen) så bokar jag biljetten. wow. efter åtta månader är det äntligen dags, är nervös & förväntansfull & glad & totalt livrädd.

rådet lyder: bestäm dej för att inte bestämma någonting än. så härmed så har jag bestämt mej för att inte ta några beslut gällande något riktigt än. så alla ni som frågar vad som kommer hända, alla som ställer på mej att jag ska landa, komma hem, börja plugga.. ni kommer inte få ett svar av mej gällande något utav detta. inte än.