tisdag 27 januari 2009

sargade människor tror..

det är väl ingen som någonsin påstått att livet är en dans på rosor, och om det någonsin är någon som påstått detta så måste denna människa ha överdrivit eller helt enkelt dragit en lögn. sen finns det förvisso dom som för tillfället känner att allt går bra & därefter uttrycker sej i dessa banor. jag hoppas verkligen det stämmer för dom. självklart känner jag också så ibland, men just i dessa dagar (dessa månader) så kan jag inte säga att jag varit 100%.

det börjar ordna upp sej nu, det är inte länge kvar tills jag åker tillbaka till landet där han befinner sej. men alla frågor som snurrar omkring i huvudet gör att jag inte endast kan känna mej lycklig, utan snarare mer orolig & nervös för vad som kommer ske. flera gånger har tanken slagit mej att jag kanske borde lägga det bakom mej, gå vidare och se framåt i stället för att leva på dom lyckliga & bekymmerslösa månaderna i början på 2008. men vad ska jag gå vidare till? och kommer jag bli lycklig om jag förnekar & förtränger dom känslor jag faktiskt har, i utbyte mot ett "enklare" liv i sverige? jag känner inte för att bo i sverige, och det finns många möjligheter i andra länder men det enda jag kan se just nu är ett land, ett ställe i världen.

i lördags var det ett år sedan jag träffade den lilla mannen, vad jag trodde skulle bli en liten semesterromans blev helt plötsligt något så mycket mer. och flera gånger kan jag ångra att vi överhuvudtaget fortsatte ha kontakt, då hade jag förmodligen inte suttit i denna sits just nu. fast å andra sidan så har jag fått uppleva något som jag aldrig förr upplevt. allting är uppenbarligen på gott och ont. men sen är frågan också hur mycket man egentligen kan tåla, hur mycket man kan stå ut med? jag vet att det kommer bli annorlunda när jag befinner mej i landet. nära honom. men om jag mot alla odds kan emotstå dessa misstankar & återigen börja lita på honom, vad händer sen när jag faktiskt måste åka tillbaka?

så många frågor, men så få svar. vad är egentligen rätt och fel, och ska man endast ta ställning till sina egna åsikt även om den kan vara förblindad?

1 kommentar:

Anonym sa...

Gumman.. Följ ditt hjärta.. Jag förstår exakt vad du menar! Men du ska göra det rätta för dig.. jag tror att du kommer få många svar på dina frågor när du befinner dig i landet och hos honom.. Tänker på dig gumman. Puss Tessan