jovisst, det är uppenbart att vi inte ska hyra bil här i panama. efter mycket om och men, mutande av en taxichafför och ett dragit visa-kort så fick vi till slut en bil efter ungefär 3 timmars kämpande. vi är glada i hågen över att äntligen komma iväg, mot farallon och joel var första etappen. efter en timme sitter vi omtumlade, med skakande ben (läs fia) och blod i förarsätet. föraren körde alltför fort, tog en alltför snäv sväng och jag tackar någon däruppe som fick mej att ta på bältet en minut tidigare annars hade jag förmodligen inte suttit här med endast en bruten nagel och ett uppskrubbat knä. än så länge mår vi alla relativt bra, vi får se vad försäkringen täcker imorn. kanske blir det hemgång tidigare ändå. nu väntar jag bara på att min svarta lilla man ska komma hit och hålla om mej hela, långa natten. maddu - tack, och då menar jag verkligen bamse super duper massa tack. te amo! förresten! vårt stammisställe här i panama city heter - till mina glosögda förvånade ögon white horses café. jag DOG när jag fick syn på det. här vill jag leva, här vill jag bo. det är ytterligare ett tecken! 
fia: "kolla den här bilden. hahaha"
matilda: "vadå, är det en på mej?"
fia: hahaha, ja välj själv!"
2 kommentarer:
Men fisen då inte ska ni väl krocka när ni åker bil... känns lite onödigt om jag får säga min mening.
Kram och sköt om dig
Sluta krocka fisen. det är inte bra! Du o Made kan väl komma hem snart o äta Taccos med mig :)
Skicka en kommentar