En vecka går så fort

En vecka i Kristinehamn är strax avklarad. Förvånansvärt lugn, inga större utsvävningar vare sig på juldagen eller någon annan dag heller för den delen. Har för en gångs skull hunnit ha riktigt tråkigt och det hör inte till vardagen! Känner mig riktigt utvilad och nöjd med den här julen men åker med glädje tillbaka hem till Oslo imorgon. Lugna stunder i all ära, men nu vill jag hem och känna på livet där igen. Tillbaka till gymmet och pinas, träffa tjejerna på en kaffe eller promenad och bara vara hemma, utan att känna sig lite i vägen.

Har träffat mina finisar Pam & Tilda under veckan också och jag blir så glad varje gång jag pratar med dem. Det är två skilda världar som möts, men när man väl kommer ner på djupet är vi exakt samma personer som vi alltid varit. Inga konstigheter, bara ren och öppen ärlighet - på gott och ont!

Det vankas strax nyårsafton och i vanlig ordning har jag inga planer. Det brukar lösa sig i sista sekund så jag väntar. Har bunkrat upp med båda mousserande och annat smått & gott så bra blir det nog hur som.

Tack för den här gången Kristinehamn, nästa gång vi ses är nog snön borta och våren på gång. Som jag längtar!

Julhelgen

Med en ohyggligt tung resväska, till hälften fylld av julklappar och till hälften fylld med kläder begav jag mig hemåt mot värmlandsskogarna. Stannade till en sväng i Karlstad för att hitta julklappar till mig själv men kom tomhänt hem. Hann med en lunch med mamma och sambo, därefter var det hem till Kristinehamn och sätta igång med julstöket. Efter det har det gått i ett, men för en gångs skull har jag hunnit ta det lugnt med en bok i knät och glögg vid sidan av mig. 

Jul är mysigt, att just min julafton är något stressig och fylld med lite ångest för att man inte kan dela sig i två och umgås med båda föräldrarna är förmodligen något jag kommer få leva med en bra stund till. Ute i skogen, hos mormor och morfar, bjöds det på många decimeter snö och ännu mer mat. Åt mig illamående (det händer varje år) och tog en promenad efter det. Det bästa med att vara hemma är att man kan höra tystnaden. Njuta av stillheten och lägga allt annat åt sidan. Skulle vilja kalla det terapi i världsklass! 

Har träffat den ena vildbasaren efter den andra, först hemma hos J & S och deras lilla galning. Fullt ös från början till slut. Sen hemma hos M & P, där finns det två energiknippar som är högt och lågt samtidigt. Puh! Semesterveckan börjar lida mot sitt slut och på lördag åker jag hem till Oslo igen. Tillbaka till jobbet och träningen. Det ser jag inte fullt så mycket fram emot.. 

Tänkte ta mig en promenad i skärgården nu och jag överväger starkt halkskydden som delades ut här på jul. Isgata ute och eftersom jag är som Bambi på hal is har jag en oroande känsla över hur det kommer sluta.. 

oh well.

Nej, det hände ju inget idag. Ingen undergång i alla fall. Undrar vad Mayarna (?) tänker nu. "Jaha, vad ska vi göra nurå?". Dagen var som vilken vanlig dag som helst. Jag vaknade, åt frukost, hämtade julklappar som jag beställt på nätet, tränade med PTn, jobbade, åkte hem.. Nej, den var inte alls som vanligt. Jag tränar vanligtvis inte på morgonen och idag kom jag plötsligt på varför. Min kropp är inte vaken och den vaknar inte heller. Den sviker mig, får mig att slita ännu mer för att till slut göra mig rasande förbannad. Kunde inte prestera hälften så bra som jag tidigare gjort på träningen idag och nu har jag en veckas ledigt. Träningskläderna är nerpackade vill jag lova! Här ska det inte bara frossas i mat i veckan, det ska tränas också! Nåja. Vågen visade ytterligare nedgång åtminstone, så lite ljus i den långa, lååånga tunneln ser jag. 

Har spenderat kvällen på att packa. Det är så vansinnigt trist. Man måste ha med sig en outfit ifall man ska göra ditten och en annan ifall man ska göra datten. Troligen kommer jag sumla runt i joggingbyxor hela veckan. Det hade inte gjort mig olycklig kan jag lova. Borde väl knoppa, bussen går 8.50 imorgon och så morgonpigg som jag inte är så är jag otroligt rädd för att försova mig. Det blir jag ungefär jag och resten av alla svenskar i Oslo som ska åka hem samtidigt. Trångt på bussen. Mys. 

Allt händer för första gången någon gång..

I söndags bjöd bror och svägerska ut mig på jullunch i en något (läs: mycket) försenad födelsedagspresent. Det var fantastiskt mysigt, hela stället var präglat av jul och många glada människor, det satt en snubbe i hörnet och spelade gitarr och maten var god. Efter tre timmars pratande och ätande gick jag hemåt i snön som numera är slask och is. Berättade nöjt dagen därpå att jag hade haft en fantastisk julbrunch för alla på jobbet men strax därefter så började jag må akut illa. Med tanke på att 70% av arbetsstaben antingen legat hemma i vinterkräksjukan eller influensa så tänkte jag att det var min tur, så jag ilade mot bussen och hastade hem. När klockan slagit 8 på kvällen hade ingeting mer hänt än att jag mådde fruktansvärt illa och hade magkramper som jag inte trodde var möjliga. Stannade för säkerhets skull hemma idag med och i min tristess ringde jag brodern för att diskutera julklappar. Då berättar han att han också varit dålig och då föll plötsligt pusselbitarna på plats. Det var ingen magsjuka som härjade, det var helt enkelt något vi båda ätit på söndagen. Vad är oddsen att vi båda annars skulle blivit dåliga och fått exakt samma symptom? Kort och gott ringde jag restaurangen och frågade ödmjukt om det var någon mer som ringt om söndagsbrunchen men de verkade såklart uppriktigt förvånade och hävdade att de också äter av maten och ingen av dem hade känt något. Nehej. Jag skickade för säkerhets skull ett mail till någon för att verkligen säkerställa att rätt person fick den här informationen, för jag menar - betalar man först dyrt för en brunch och sedan måste man betala 265 norska kronor för en kanna kaffe, ja då ska man ha någon slags kompensation. Så nu väntar jag med spänning på vad resultatet av det här blir.

Jag kanske ska kräva att de betalar min klipp- och slingtid hos frisören som jag i ren frustration och brist på annat gick till? Den mina vänner gick på 2000 kr. Vi har alldeles för mycket pengar i det här landet alltså, jag höll på att krypa ur skinnet. 2 cm utväxt och 1 cm toppning för 2000. Ja, vad ska man säga.

Trots allt var det en mysig eftermiddag på det här stället

Imorgon blir det i alla fall en tur på löpbandet och sedan kvällsjobb, ska bli gott att komma tillbaka till kaoset igen (speciellt när det bara är 3 dagar kvar till hemgång).

Indeed

Yeah

Varje lördag, oavsett vad jag gjort på fredagskvällen, vaknar jag 8.43 och det finns inget undantag. Just den här lördagen var jag äntligen utvilad när jag vaknade, så nu surfar jag runt för att hitta de två sista julklapparna! Hade planerat att köpa mammas julklapp igår, men när jag väl var inne på köpcentret så kom jag på vad jag skulle köpa till alla andra också. Så nu är jag så gott som klar med alla julklappar! Ingen mer julstress, nu längtar jag bara tills klockan blir 9 nästa lördag för då hoppar jag på bussen hem mot Värmland. Kommer bli en annorlunda jul med tanke på att varken Claes eller Erik kommer vara med i år, men jag tror nog det blir mysigt ändå. Det är ju ett par vänner med barn man ska hinna träffa också.. Så det kommer bli fullt upp! 

I dag hade jag tänkt att ta det lugnt, men min kära PT föreslog att vi skulle ta ett pass idag också och jag vågar ju inte säga nej. Ska snart åla mig ur sängen, för jag måste fixa lite vin till kvällens partaj och därefter avklara ett cirkelpass och en simtur. Jag har fått stränga order om att äta så lite kolhydrater som möjligt, och liksom förra gången så kämpar jag med att hitta recept utan kolhydrater men som inte ska vara LCHF. Kroppen kände av det igår, det kändes som marken försvann under mig flera gånger och jag hade ett konstant flimmer framför ögonen (om det berodde på att jag fokuserat på datorskärmen i x antal timmar eller om kosten var orsaken till det har jag inte kunnat sätta fingret på än dock). Men hur som helst känns det som det är värt det, i torsdags tvingade PTn upp mig på vågen och den visade en nedgång på 1 kg. På en vecka. Jag trodde inte på det, medan PTn var både exalterad och orolig. Egentligen är det inte vikten som jag fokuserar på nu, det är fettmassan. Den SKA reduceras kraftigt och jag förväntar av mig själv att jag i februari har en betydligt mer muskulös kropp än vad jag idag har!

Nu ser jag att snöovädret har kommit till Oslo också. Toppen!

Igång!

Det första riktiga passet med PTn avklarades igår. Cirkelträning - en långsam pina! Insåg hur dåligt kondition jag fått vara de sista veckorna när jag bland annat har glassat i Egypten med öl varje dag och ett par after work mitt i veckan. Jag tog därför resolut min väska och stapplade till gymmet idag för att springa. De som känner mig vet att jag avskyr det, jag är lite av en hund i när det kommer till löpning.. Jag vill ha en boll att springa efter. Nåja, jag tog mig upp och sprang i 20 min (med en paus på 1 min för jag trodde mina benhinnor skulle smälla av). Sen kollade jag pulsen. 189. Haha. Nja, jag är inte riktigt där än men löpningen ska jag fortsätta med. Vad är vanligt undrar jag.. Hastighet på löpbandet, lutning och tid?

Igår blev jag rånad också! Herre jösses! Skulle köpa lite olika nötter för att göra en hemmagjord müsli, det plus ägg och fil gick på den nätta summan av 350 kronor. Tror nog jag får hamstra på mig en hel del när jag är hemma över julen.

Gnälligt

Huvudvärken är ett faktum. Efter 5 dagars konstant huvudvärk tänkte jag att det inte kunde bli värre, men drick en flaska rödvin och vips så förvandlas den till en lättare migrän. Så här ligger jag, nerbäddad i soffan & svär över att just jag ska ha ont. För några helger sen träffade jag min kiropraktor när jag satt på ett skabbigt uteställe och där uttalade jag mig om att kiropraktik minsann inte var något för mig och jag tackade nej till fler behandlingar. Efter det här vill jag inte ta kontakt med honom igen fastän det är det enda jag kan tänka på. Knäck min nacke, tryck på musklerna och få bort huvudvärken please! Får hoppas träningen gör sitt istället och om inte så får jag väl ta mig till en annan kiropraktor, det suger att vara stor i käften & alldeles för stolt för att erkänna sina missar.

Något som åtminstone var en positiv överraskning idag var snön som ligger på marken. Så mysigt, men ack så lite. Nu börjar julstämningen byggas upp, igår inhandlades det både adventsstake & stjärnor till fönstren. Nedräkningen har börjat - 10 dagar kvar till semester!

Gjort är gjort.

Första passet med personlig tränare avklarat. Det var ingen trevlig upplevelse vill jag lova. Återigen togs det en massa tester, bland annat den procentuella fettmassan på kroppen. Som den ska reduceras! I ren ilska och förbannelse över att jag inte tränat bort den än signade jag upp på 20 pt-timmar. Ja, det var det sparandet ja.. Många kanske tycker jag är dum som säger att det är en personlig investering, men det är så jag ser det. Hellre pengar på någon som får min hälsa att bli bättre än en ny Mulberry-väska (som jag säkerligen skulle tappa bort eller förstöra innan jag hann uttala namnet). Nu blir det med andra ord lite gotte och mer fokus på hälsan. Det känns för jäkla bra! 

Nu är det inte många dagar kvar till jul och jag har återigen ingen aning om vad jag ska köpa till nära & kära. Dessutom har jag heller ingen aning om vad jag ska önska mig av dem heller. Längdskidor? Svårt att få med sig hem på bussen. En kamera? Kommer nog inte på tal.. Strumpor? Nja. Får spåna vidare på det. 

I morgon är det fredag, igen! Känns som veckorna endast består av måndagar och fredagar. Weird. Ett par HIMYM-avsnitt nu, sen blir det natten. 

💜

Vilken perfekt helg! Umgåtts med fina människor som fått mig skratta så käkmusklerna värkt. Ytterligare ett par nya filmer i telefonen som visar dålig fylledans och jag har fjärilar i magen. Låt det gå vägen nu då, pretty please!