idag är det exakt ett år sedan jag och matilda lämnade panama för andra gången, en månad sen jag fick tillbaka kontakten med herr snygg och ett halvår sen jag fyllde tjugotre (alternativt ett halvår kvar till jag blir tjugofyra!!?).
på ett år har jag hunnit bo i oslo en och en halv månad, jobbat på café (första och sista gången), mått illa av saknad, flyttat till målöy och packat fisk, tagit mej till madeira för att fira nyår, fortfarade mått illa av saknad, åkt tillbaka till målöy, åkt därifrån, åkt till panama och fick hjärtesorg, kom över det tack vare någon, åkt hem, tagit en restis till madeira, flyttat till oslo och börjat jobba på flygplatsen.
kan nog ärligt säga att tvåtusenåtta bara var ett år fullt av saknad och längtan bort till något annat. jag tänker dock inte sätta mej exakt i den sitsen igen, för nu i efterhand förstår jag inte hur jag klarade av det. allt jag gjorde var att arbeta för att kunna åka tillbaks till någon som bara spelade ett litet tricksigt spel. men å andra sidan är jag glad nu, för nu är jag på ett ställe som jag känner att jag verkligen trivs på. min reslystenhet (är det ett ord?) finns fortfarande där, men just nu har jag inget behov av att stressa ihop pengar för att åka igen. oslo gör mej gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar