Idag har jag känt mig som den gamla Fia. Vet inte om det berodde på att jag var relativt utvilad när jag gick till jobbet, ingen baksmälla och torka i munnen, eller om jag helt enkelt återigen har insett att stress leder inte till något gott.
Jag, ehm, linkade omkring på jobbet idag med ett leende på läpparna. Varför jag linkade berodde på en miss från min egen sida igår efter ett toabesök. Jag missade helt enkelt en stentrapp som helt plötsligt uppenbarade sig framför mej och vips så låg jag på backen med en sönderslagen framsida av smalbenet, en fotknöl mindre och en ömmande axel. Nånting måste ju hända. And so it did. Känner mej som en invalido. Var är Stefans kryckor?
Har precis kommit hem från en biostund med Isabelle, Music and lyrics. Jaaajaaa, det var en riktig tjejfilm. En måbra-film. Nån gång i livet ska jag också hitta en karl som skrivit en låt, tillägnad bara MEJ! Men, han behöver nödvändigtvis inte se ut som Hugh Grant. Eller ja, jag skulle föredra om han inte gjorde det. Däremot en Gabriel Match. Damn!
Det var väl allt för idag. Vet inte om det är någon mer än Isabelle som läser denna blogg, men för hennes skull håller jag den fortsatt uppe! :D
Snart är det helg igen, sjukt så snabbt tiden går. Vad händer då måntro? "Det var dans bort i vägen på lördagsnatten, över nejden gick låten av spelet och skratten" - VARFÖR citerar jag Sven-Ingvars. Månne mina öron skäras av.
Godnatt!
1 kommentar:
Men Fifflan då. Du få la skypa ut blogadressen till alla på jobbet å hemma (som FÅR läsa denna såklart) =)
Skicka en kommentar