Nu börjar det krypa i kroppen på mig.. 5 dagar har jag nu spenderat utan halsmandlar, men med smärtstillande istället och nu börjar jag tröttna. Som jag tidigare skrivit så var jag nervös inför hur ont jag skulle ha efter operationen och andra diverse bagateller.. Jag märker liksom inte av smärtan. Kan känna lite på morgnarna när jag är helt utan kemiska hjälpmedel, då värker det upp mot öronen och jag har extremt svårt att svälja men efter att jag tag en voltaren så avtar det inom en timma. Det tar kanske två timmar innan jag kan få i mig någon mat (läs: fil och vatten) men sen går det utan problem resten av dagen. Läkaren sa ju förvisso att de första dagarna skulle vara som en lek och sedan skulle det börja kännas efter ungefär en vecka. Igår fick jag höra att femte dagen var värst. Alla har ju olika smärtgräns och dessutom går ingreppen olika bra och dåligt, men jag anser mig som en av de lyckliga just nu i alla fall. Igår kunde jag till och med äta lite Ahlgrens bilar, de slank ner utan problem..
På onsdag åker jag till Sverige igen och stannar i 11 dagar! Blir bra att komma hem till Värmland lite istället för att sitta i den här lägenheten. Har hunnit se igenom första säsongen av "Orange is the new black", troligen ett halvår senare än alla andra, men det var bra underhållning! En serie avbetad, nu ska jag börja se alla andra jag missat så jag håller mig sysselsatt mellan sovpauserna. Väl i Sverige tänkte jag passa på att träffa de flesta, men det ska inte bli något stress av det och jag kommer inte träffa någon som har någon förkylningsbakterie på sig. Skulle jag lyckas toppa sjukskrivningen med en infektion i halsen och halsböld (ja, det finns de som får det efter operation) så hade jag kanske inte blivit förvånad men jäkligt sur. Så nu vet ni det, ät vitaminer, mineraler, drick ingefärathé och tran - då kan vi ses!
1 kommentar:
Vad är planerna för juldan? puss!
Skicka en kommentar