Den årliga julfesten har varit och som många andra gånger så vankades det otroliga mängder sprit, mat, skratt och dans. Denna gången höll sig Jansson på fötter. Jag är ju oftast ute och går med mina bröst, så som min kära hest Maria sa till mej. Men kvällen var bra och bilder togs (kommer upp när jag hittar sladden till kameran).
Igår tog jag mitt beslut som jag länge funderat över. Papperen är underskrivna och jag kommer lämna mitt jobb, Madeira och mina underbara vänner. Det känns otroligt vemodigt, men jag vet även att jag kommer ångra mej om jag inte tar chansen och åker nu, innan det kommer bli ännu svårare att lämna.
Sista dagen gör jag den 18 januari och jag lämnar Madeira för en längre tid den 23 januari. Tack och lov har jag Panama att se fram emot, annars hade jag hunnit ångra mej på vägen tillbaka till Sverige.
Så, Mama i´m comin´ home! Hem och mellanlanda, andas ut och träffa alla jag saknat så groteskt. Sedan ta sig vidare mot nya äventyr, och som det känns nu är Norge det rätta.
Jag vet att jag kommer må så dåligt när jag lämnar ön, tårarna föll redan när jag fick ett mail av min underbara TL, Svemps, och lättare lär det inte bli. Men företaget och dom bor här ska inte behöva stå ut med mej och mina demoner, utan nu är det dags att gå vidare!
Just nu sitter jag i fåtöljen med värk i hela kroppen, har jagat en viss doktor hela dagen men inte förrän imorgon får jag komma dit och få diagnosen. Lungorna värker, huvudet värker, varenda muskel och halsen är svullen. Yikes. Hatar att vara sjuk.
Allt är glömt, vad som varit har varit. Patetiska människa, dig trodde jag verkligen jag kunde lita på. Men, allt är inte lätt när man talar med allt och alla, vitt och brett. Fare the well. Dig kommer jag inte sakna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar