Regn och rusk

En lördag som går i blå-gult tecken. Idag ska jag hjälpa min kära T att shoppa möbler på IKEA, och när shoppingen är klar ska även allt bäras upp till femte våningen. Räknade trappstegen igår för att mentalt förbereda mig. Hoppas innerligt att jag hinner hem till damhandbollsmatchen kl 17.

När jag åt frukost kollade jag på OS, och det var beachvolleyboll som spelades. Det är inte mycket till kläder de har på kroppen alltså, all cred till dem! Tänk att hoppa, kasta sig handlöst och springa omkring med hundratals ögon och kameror som bevakar varenda rörelse. Hade inte velat sett mig själv, det är en sak som är säker!

Readable?

Kastat in handduken för dagen. Saknar att plugga, otroligt nog. Är inte nöjd med tillvaron när jag inte har något att syssla med efter jobbet. Så förhoppningsvis kan jag med en sen anmälan komma in på någon kurs i höst. Tills dess ska jag läsa Shantaram. 948 sidor. Men, om jag gillar boken dvs, har jag dock troligen läst ut den om någon vecka.

Utmattad.

Som alltid vaknade jag en halvtimme efter att klockan slutat snooza och jag kasta täcket för att göra min höjdhoppsliknande rörelse för att ta mig ur sängen. Kommer till jobbet där mailen ramlade in och frågorna haglade. En sjukskrivning inkom. Den enda förutom mig på jobbet som kan behärska en arbetsuppgift under semestertider. Med käkarna hårt hopbitna försökte jag lösa problemen som skulle lösas (här får man använda sina matematiska kunskaper alltså, och som känt är jag ingen höjdare på det) medan var och varannan person knackade mig på axeln för att få hjälp. Just idag, onsdagen som jag trodde var en torsdag, kunde jag inte ge långa och utförliga svar som jag vanligtvis gör. Till min förvåning är det just det som många förväntar, att man tar beslut åt andra. Reaktionerna var överraskande men jag vände mig tillbaka till skärmen och svor över att jag stressade. Satte på lite reggae och bachata för att lugna nerverna. Hann inte till träningen och fick jobba över 2,5 timme. Vändningen på dagen kom när min släkting hörde av sig och ville ta en promenad. I strålande solsken gick vi runt en av Oslos finaste parker. Det var varmt, det var härligt. Och återigen blev det en bra dag. 

Att komma till insikt.

Idag blev det torsdagsvin med kombon och det innebär alltid massa diskussioner om diverse saker. Även om jag många gånger kanske klagat och drömmer om en egen lägenhet så är det inget som toppar en kväll med goda skratt. Förmodligen hade jag varit mörkrädd. Sovit med en lampa tänd. När man bott ihop så länge slutar det gärna med att man antingen kan avsluta varandras meningar alternativt att ha vissa uttryck som används mer än ofta. Det hände idag; efter jag berättat en liten anekdot så öppnade båda munnen och sa samstämt "så det var du?!" varpå vi båda tystnade och kombon sa "är det dags att vi gör slut kanske?". Det ÄR skönt att ha någon sittandes i soffan bredvid sig, även om man inte säger ett ord på hela kvällen. Så idag sätter jag frågetecknet vid: Varför gnäller jag över att bo med någon?

Citerar härmed också en av mitt fantastiska jobbs värderingar, Gemenskap och entusiasm. Love it!!

Dags för fröken salongsberusad att säga god natt!

Sommarben

Imorgon får jag trotsa regnet och ha klänning eller shorts på mig. Gjorde en makaber vurpa i lördags kväll (där fick jag för att jag hade för höga klackar på mig på Oslos gator) och mitt knä fick sig inte bara en liten skråma men ett ordentligt köttsår och svullnade upp till en tennisboll. Idag vägrade jag något annat än jeans och satte på ett plåster. Dumt gjort igen. Det ser värre ut än tidigare. Så nu blir det att kasta plåstren och låta kroppen läka bäst själv. Underligt att det alltid kommer något i vägen när man bestämt sig för att komma igång med träningen igen..

Note to self: Jag, alkohol, mörker och klackar funkar inte ihop. Sluta att försöka!

Tillfälligt sinnesförvirrad.

Igår bestämde jag mig för att inte äta mer skräpmat eller godis på åtminstone en månad. Idag när jag kom hem från jobbet var jag så sjukt hungrig och behövde gå till affären, vilket de flesta vet ofta leder till att man köper något man inte borde göra. Jag försökte stå emot så mycket som möjligt, men på något magiskt sätt kom en chokladkaka ner i korgen. Jag betalade, packade ner allt i påsen och gick hem. Smånöjd men ändå lite sur på mig själv att jag köpte chokladen tänkte jag: "jaja, nu har jag köpt den, då kan jag lika gärna ta en ruta". Och jag börjar leta efter den. Den är borta. Va?! Jag är helt övertygad om att jag la ner den i påsen, och letade på alla underliga ställen i lägenheten där jag eventuellt kunde ha lagt den. Snopet fick jag erkänna mig besegrad av mitt undermedvetna. Jag har fortfarande inte hittat chokladen. Förmodligen la jag inte ner den i påsen, eller så har jag lagt den på ett ställe som jag inte kan minnas. 


Så här sitter jag, något nyttigare än vad skulle varit om jag fått med mig chokladen. Får bara tacka mitt undermedvetna för insatsen idag!

9 dagar på svensk mark..

Något av det värsta jag vet är när en kroppsdel somnar. För mig är det oftast benet eller foten som råkar ut för denna domnande, stickande känsla. Värst av allt är när det domnar från tårna och upp till ljumsken. Då är jag verkligen inte tuff. Stödjer på benet för att återfå kontrollen (och få igång blodcirkulationen igen), men det svänger som oftast bakåt och jag får halvt panik och tror att jag ska knäcka benet i två. Lyckligtvis har det aldrig hänt och jag tror det skulle mycket till ( 2-3 x min vikt) för att det skulle inträffa, men farhågorna och skräcken lever ändå kvar. 

Ja, man får en del tid att tänka när man har semester. En vecka i Värmland gjorde mig gott, och att inleda den med ett fantastiskt bröllop var en helt perfekt start! Kärleken flödade och jag kände mig gladare och lyckligare än på länge. Vemodet slog till hårt efteråt, verkligheten jagade ikapp och jag insåg vad längesedan det var jag kände den där känslan. Kärlek. Tack och lov fick jag utlopp för den under helgen, alla kramar, leenden och gnistrande ögon var  nog för att jag skulle känna mig tillfreds igen. Dessutom spann det vidare när jag kom hem till vännerna med alla deras barn och även familjen.  Blev överrumplad i torsdags kväll, plötsligt skålades det för mig eftersom jag tagit studenten för andra gången i mitt liv. Därefter åts det jordgubbstårta och allt var så härligt svenskt.