messy.

man ska glädjas åt det man har. och jag är glad över att ha en fin familj, fina vänner, ett tak över huvudet (ja, och den snygg lägenhet är det med!), ett schysst jobb, drömmar & lite mansfolk. självklart hade det varit käckt att gå ner ett par, åtta kilo men vad spelar det för roll, egentligen? sen jag kom till oslo har mina dörrar öppnats kan man väl säga, år 2008 fattade jag tycke för mörkare män och här finns det en del av dom. har gått på ett par nitar, inte tagit det så seriöst och gått vidare. i lördags fick jag dock en ordentligen knäpp på näsan...

.. fick celebert besök från skåne i torsdags, nämligen emelie färm, vi tog ett par glas rött hemma hos mej innan vi mötte upp hennes kompis och gick till en bar/restaurang/något sånt. emelies kompis har också ett tycke för dom mörkare och hade med sej sitt tycke dit. jag i min tur träffade han som jag i mer än ett halvår träffat, även om det finns många anledningar till att sluta upp med det.. hade en trevlig kväll med allihopa och vi bestämde att vi tjejer skulle ses på lördagen med...

.. på lördagen sågs vi, och vi tog oss ut. jag är på mitt bästa humör, ni vet, när man dansar tills svetten yr och leendet går från öra till öra. får syn på något fint, och ser att denna man närmar sej. nit. detta var en kille jag dejtade lite i slutet på 2009 men som jag äntligen lyckats få lite distans ifrån. han höll oss i närheten av oss hela kvällen och jag blev märkbart irriterad till slut, så jag frågade emelies kompis varför han hängde med oss. svaret löd: "men han är ju min pojkväns kusin!". golvet hade lika gärna kunnat öppna sej under mej, jag kände mej som den värsta bruden någonsin. även fast det finns karlar som gör detta dagligen. men jag har ett samvete. och jag kände plötsligt att nu får det räcka. inget mer dejtande med någon. har alltid tyckt att det varit så många här, men har nu kommit till insikt med att dom förmodligen är släkt, vänner eller .. "släkt" (my cousin-brother..).

om nu han fått reda på vad som hände på torsdagen och mår dåligt över det så mår jag minst lika dåligt över att jag lät mej luras i torsdags av denna sju-månaders-dejten, för nu gör han som jag gjorde mot den andra. what comes around goes around, det är väl det dom säger?

dryseason.

kass på att blogga. im so sorry. torkan lägger nog av snart. ni får ett par bilder istället.
1. ida & therese. 2. jag & min lovely ex-kombo!

karnevalsången 2010.

en måndag.

eventuellt har jag tagit ett beslut att sluta röka, men jag vet inte riktigt om motivationen finns för det. frågan är väl i och för sej om den någonsin gör det? har tröttnat på att betala dyra pengar för skit och kan alla andra i min omgivning sluta så ska jag också klara det! det ger mej ändå bara ännu sämre mörkerseende, kass andedräkt, ruttna fingrar, dålig kondition och inte minst håller jag på att frysa ihjäl när jag måste ta mej ut i kylan för att "njuta".

annars så har jag precis käkat massa sushi så nu ligger jag och halvsover i sängen. helt fantastiskt att helt plötsligt ha en 120 säng till eget förfogande, istället för en trång 90 säng.. nackdelen är väl bara att den är så skön så jag inte kommer upp på morgonen.. (men vem vill frivilligt gå upp sex oavsett?). nåja, ska avsluta denna måndagen med ett avsnitt greys. med tända ljus. snus. och ansiktsmask.

dream.

jag är TRÖTT, UTSLITEN och MÖRBULTAD. och detta efter att ha varit tillbaka i norge i nio dagar. slitningen i fredags kostade mitt stackars knä och på jobbet är det fortfarande kaotiskt, så det är många övertidstimmar sen jag kom tillbaka. uäck.

det konstiga är att det känns inte ens som jag varit i colombia, det känns bara som en liten dröm, hur kan något så fantastiskt försvinna så långt bort så fort man kommer hem till vardagen? jag har nog bestämt mej (eller det gjorde jag nog för länge sen) att mina månaders resor ska bli en enda lång resa som aldrig slutar. och det ska jag ta tag i snart. i promise you!

No one.

efter en kaotisk dag på jobbet med en massa övertid kom jag äntligen hem till min finfina lägenhet och nu har jag spelat (nåja, more or less) gitarr hela kvällen, fingrarna är helt förstörda. men ska man nånsin lära sej så gäller det att ligga i. höhö. hittade ett litet block från förra året när jag var ute och reste, och min sista note to self var: 1. lära mej spela gitarr. 2. lära mej spanska. inte fasen pratar jag spanska mer än pytte, icke-existerande och nog för jag kan ackord kan jag inte spela gitarr. så nu är det bara att köra. imorn ska jag även sparka igång träningen igen. vet inte riktigt om det är så bra med flera måsten på en gång, men lika bra att prova. för övrigt; den lilla färgen jag fick i colombia håller nu verkligen på att flagna bort. upptäckte att hela min mage är täckt av flagnor och även mina smalben. och rygg. jojo. så mycket för den pinan på stranden!

träffade på mitt lördagsragg när jag gick till tbanan efter jobbet och jag tror aldrig nånsin jag vänt så snabbt på klacken som då. snygg karl förvisso, men det var inte direkt nån perfect match där inte. annars så efterlyser jag nu en dude jag kan lära mej tycka om och som jag kan lita på. och mysa lite med. hade ju ett års jubileum som singel för ett par dagar sen, hade jag fått välja för ett år sedan hade jag förmodligen varit gift och bosatt i panama som de flesta vet. men har förvisso njutit det sista halvåret som singel, men nu är det nog. så är det nån som har någon vettig snubbe som vill ha sej en ascool fiffla. ni vet var ni finner mej. haha. shit, detta är ju patetiskt. godnatt folkens!

back to reality.

jaha. då var ytterligare en resa avklarad.. kanske dumt att välja just februari när det faktiskt är den kortaste månaden, men jag hann med massa och hade det helt fantastiskt. även om kulturen, landskapen och colombianerna är det man reser för så är även de backpackers man träffar på minst lika intressanta. visst, vissa är kanske som mej, tar ett par månader här och där. men andra har varit ute i flera år och dom vet fortfarande inte när dom ska åka hemåt igen. men alla är ju ute av mer eller mindre samma syfte och jag hörde inte en enda utav dom vi träffade som egentligen ville åka hem. jag förstår dom, jag satt med en klump i halsen nästan hela sista dagen.

resan hem var inte att leka med. den var hemsk. av alla de resor jag gjort så var detta lätt den värsta. jag flög först från cartagena till bogotá, landade i bogotá runt elva på förmiddagen. sen fick jag sitta och vänta till fyra då jag kunde checka in. vi skulle ha lyft vid sex men kom nog iväg vid sju. vid denna tidpunkt var jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna, och jag lutade mej glatt tillbaka i flygstolen och blundade...för att jag plötsligt känna hur sätet får sej små smällar hela tiden. jovisst, självklart har ju en söt liten unge med mor satt sej bakom mej och denna lilla kille slog och sparkade i sätet oavbrutet. till slut fick jag nog och slet tag i en flygvärdinna och frågade med den lenaste röst om det fanns något annat säte. nej, såklart fanns det inte det. nu var jag så trött att jag önskade jag var liten igen så jag kunde börja gråta, men nej, det var bara att bita ihop. till slut somnade lillkillen, men då hade min trötthet övergått till övertrötthet så jag satt och kollade på nån dåligt fame-film till mitt i natten. sov kanske två-tre timmar på den tio-timmars flygresan, och väl framme i madrid så fick vi ytterligare en försening vilket resulterade i att jag kom en timme senare till london och hann inte med flygbussen till stansted och fick istället ta taxi och pröjsa hundrafemtio pund. men jag kom åtminstone hem, efter mycket om och men.

bor ju i en ny lägenhet nu med två bruttor från krhamn och jag stormtrivs. lägenheten är helt kanon och jag diggar mitt rum. jag kan röra mej i det! jäää. gjorde dock missen när jag handlade på ikea. jag plockade fel bokhylla, vilket jag inte upptäckte förrrän jag fick den hemkörd. aningens pinsamt eftersom det är såna samtal jag får ta hand om varje dag.. jag borde veta bättre, eller hur? nåväl, fint blev det oavsett. har varit en hård helg med en jäkla massa vin så nu ska jag få mej några timmas beautysleep så jag orkar med kaoset på jobbet imorn.

so long amigos!