den oandligt langa resan till panama har nu natt sitt slut. och den var inte alls oandlig, bara alldeles for kort. dom tre forsta veckorna var en blandning mellan grat, magont men aven massa skratt & fest. att man kunde bli sa brand av nagon, det trodde jag inte. men nu vet jag definitivt hur det ar att vara hjartekrossad. nar mitt sallskap akte hem mot sverige igen sa valde jag (saklart) att inte stanna kvar i den forpestade byn utan tog mitt pick & pack mot costa rica. stannade i david i tva dagar (ofrivilligt, missade bussen till costa rica) och sen besokte jag puntarenas, montezuma & santa teresa. traffade pa manga harliga manniskor & aven var stallena helt magnifikt vackra, men bade planboken och magkanslan sa at mej att atervanda till panama. sa det gjorde jag, med en danska i slaptag. beacherna var nagot utav det vackraste jag sett & atmosfaren helt underbar. nog for det ar mycket turism men anda sa mycket lokalt bevarat. tack vare att jag var dar forra aret med den lilla spottloskan som vi inte langre namner vid namn, sa hade jag nagra att hanga pa nar min danska van inte ville hanga med i mitt tempo. hittade en van som hjalpte mej att inse att den som vi inte langre namner vid namn inte fortjanar mej alls utan det finns battre som vantar. jag ar evigt tacksam denna manniska for hans hjalp, och aven gentemot bocas for allt detta i en samlad kompott fick mej att glomma mycket och aven om jag kanske inte ar helt lakt annu sa kommer jag definitivt vara det inom kort.
den enda jag riktigt angrar ar att jag inte fotat mer, jag ar helt usel pa att ha med kameran forutom till beacherna, sa det ar det enda ni kommer fa se.
spenderade mina sista fem dagar i anton hos julio & hans van trina vilket var en perfekt avslutning pa alltihopa. traffade aven pa den dar som sag ut att angra sej bittert for hur han betett sej men jag orkar varken bry eller lagga energi pa det langre.
sitter nu i london, pa stansted och vantar pa att tiden ska ga. flyget gar inte forran imorn bitti klockan sex sa jag far val krypa ihop pa en soffa & knapra insomningstabletter for att slippa denna vantan! forhoppningsvis sa vill froken stenmyren ta emot mej imorn sa jag far klamma lite pa henne innan jag styr kosan mot krillan igen.
gissa vad? i wish i still was in panama.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar