back in madeira

det var inte länge jag pallade att vara i sverige minsann. hittade en sista minuten till madeira i måndags, bokade på kvällen och åkte på natten. nu sitter jag här i barrerios och väntar på att klockan ska slå sju, för då vankas det middag på qasbah med maddisen & sandra. därefter verkar det som det blir lite fussball på mojans och därefter ska vi kolla på dieter när han spelar på kool.

jag är här med blandade känslor, det är skönt att vara tillbaka men det är fortfarande något som drar mina tankar åt andra sidan jordklotet. som tildan sa: "dom två första veckorna är värst, sen lägger det sej lite." och sanningen är ju att jag inte ens hunnit landa eller återgått till svensk tid i min kropp innan jag satte mej på ett plan igen.

boende är fixat i oslo nu, så det är jobbet som saknas nu. var faktiskt på en intervju här på madeira idag, så nu handlar det verkligen om att ta ett beslut. men jag tror redan jag vet vad jag vill göra. allting löser sej, inte sant?

nehe, nu blir det en tupplur innan dårarna kommer hem och drar i mej. ... vilket är om cirka 15 minuter. jäklar.

hola suecia.

damer & herrar, fifflan är åter tillbaka i sverige. efter en hemsk natt på stansted (innehållande 0% sömn) så checkade jag in & satte mej på planet mot oslo. väl framme så var det bara att sätta sej på en buss mot sverige, och mot fröken stenmyren. jetlaggad som jag är och varit så har mina nätter varit sömnlösa, men inatt hoppas jag på att somna något tidigare än dom andra dagarna.

sverige har sin charm, men jag längtar redan bort. jag vill inte längta bort längre, orkar inte med att känna mej så rastlös hela tiden. men, det finns ju möjligheter och jag måste bara bestämma mej för vad jag ska göra. allting löser sej.

huvudsaken är att jag inte hänger läpp för mannen (mesen) vi inte längre nämner vid namn, och att jag åtminstone
blickar framåt emot en framtid som är min och bara min. det är inte så tokigt att vara ensam ändå!

cry me a river

den oandligt langa resan till panama har nu natt sitt slut. och den var inte alls oandlig, bara alldeles for kort. dom tre forsta veckorna var en blandning mellan grat, magont men aven massa skratt & fest. att man kunde bli sa brand av nagon, det trodde jag inte. men nu vet jag definitivt hur det ar att vara hjartekrossad. nar mitt sallskap akte hem mot sverige igen sa valde jag (saklart) att inte stanna kvar i den forpestade byn utan tog mitt pick & pack mot costa rica. stannade i david i tva dagar (ofrivilligt, missade bussen till costa rica) och sen besokte jag puntarenas, montezuma & santa teresa. traffade pa manga harliga manniskor & aven var stallena helt magnifikt vackra, men bade planboken och magkanslan sa at mej att atervanda till panama. sa det gjorde jag, med en danska i slaptag. beacherna var nagot utav det vackraste jag sett & atmosfaren helt underbar. nog for det ar mycket turism men anda sa mycket lokalt bevarat. tack vare att jag var dar forra aret med den lilla spottloskan som vi inte langre namner vid namn, sa hade jag nagra att hanga pa nar min danska van inte ville hanga med i mitt tempo. hittade en van som hjalpte mej att inse att den som vi inte langre namner vid namn inte fortjanar mej alls utan det finns battre som vantar. jag ar evigt tacksam denna manniska for hans hjalp, och aven gentemot bocas for allt detta i en samlad kompott fick mej att glomma mycket och aven om jag kanske inte ar helt lakt annu sa kommer jag definitivt vara det inom kort.

den enda jag riktigt angrar ar att jag inte fotat mer, jag ar helt usel pa att ha med kameran forutom till beacherna, sa det ar det enda ni kommer fa se.

spenderade mina sista fem dagar i anton hos julio & hans van trina vilket var en perfekt avslutning pa alltihopa. traffade aven pa den dar som sag ut att angra sej bittert for hur han betett sej men jag orkar varken bry eller lagga energi pa det langre.

sitter nu i london, pa stansted och vantar pa att tiden ska ga. flyget gar inte forran imorn bitti klockan sex sa jag far val krypa ihop pa en soffa & knapra insomningstabletter for att slippa denna vantan! forhoppningsvis sa vill froken stenmyren ta emot mej imorn sa jag far klamma lite pa henne innan jag styr kosan mot krillan igen.

gissa vad? i wish i still was in panama.

burned.

idag ar jag bakis. utan dess like. och angesten ar extrem. men jag hade jakligt kul igar trots att jag begav mej ut ensam pa aventyr.. var inte direkt svart att hitta folk att prata med. helt underbart att vara har!!

idag akte vi till red frog beach, helt sanslost vackert! pallade inte med solen mer an en timme idag, resten av tiden agnade jag sovandes i skuggan. gav upp och bada ocksa, efter att en krabba attackerade mej i vattnet och nop halvt om halvt av min fot. ja, det var sa det kandes iaf.

lika bra att ga pa det ikvall igen. formodligen med ett par svenskar & danskar. ar nog ganska bra att jag aker harifran om ett par dagar, hade glomt bort hur jobbigt det ar att ligga pa topp. haha.

bocas del toro

jag alskar panama. da lagger jag verkligen betoning pa alskar. jag ska bo har. det lovar jag er. ar i bocas del toro nu, helt grymt med alla oar och turkost vatten och kritvita strander och snygga svarta karlar. haha. bor asnice och asbilligt. vadret ar bra. jag ser dock ut som en prickig korv pa ryggen, har flagnat av ett par skinnbitar kan man ju saga. :P costa rica var nice, absolut men det var aningens for dyrt for mej denna gangen, sa nasta gang jag befinner mej i centralamerika far det val bli lite mer av det.

annars ligger jag ratt lagt, forsoker skita lite i vad som hant men drommarna ar aterkommande. varje natt. vaknar upp med panikkansla och onskar att jag kunde dra tillbaka tiden ett bra tag. men icke. naja, nagon gang slapper jag val det med. det ar ju bara en fraga om tid!

nu blir det till att ga mot beachen tror jag bestamt. eller ga och ga. ta en battaxi. hasta luego amigos!