känns inte alls lika aktuellt och roligt att lämna längre. huvudvärken, som förmodligen beror på separationsångest och spänning inför vad som kommer hända, gör sej påmind. tårarna rullar nerför kinderna och allt jag kan tänka på är den avslappnade söndagen - där man bara var och ingenting behövde sägas.
pratade med wb förut, jag tror han grät? har väldigt svårt att tro det men han sa att han måste träffa mej innan jag åker. jag vill nog träffa han med. trots idiotsms och för jävligt humör så kan jag inte undgå att tycka bra om honom. han får mej att skratta, när han väl väljer att höra av sej. jag är kanske inte helt oskyldig heller.
so this is it, 505 dagar på madeira. bara sådär så har dagarna gått. 505 dagar av glädje, skratt och kärlek. nu ska det vara över. nu ska man tillbaka till den kalla, overkliga verkligheten. lämna mina bättre hälfter (fjärde/femte/sjättedelar) och ta mej an allting själv igen. paranoid och rädd.
"don´t you cry when we say goodbye. don´t make this hard for me. just close your eyes and kiss me before i leave."
vi ses på andra sidan skorpan. hjärta.
3 kommentarer:
Men alsklingen!
Det kommer ga bra att lamna on och den finns ju kvar att aka tillbaka till. Saknar dig och on massor. Thailand ar inte alls samma bra som er...
Ha det underbart i Panama och ta hand om dig!
(du vet att du alltid ar valkommen att ta en flygstol hit om du far trakigt ;-) )
Kommer sakna dig massor när jag kommer tillbaka till jobbet.
Men jag hoppas du får det alldeles underbart vad du än hittar på i framtiden.
Puss och kram
ola,sou a leticia e venho por este meio pedir que num instante de uma olhadinha pelo meu blog,obrigada!!!!agradeço a colaboraçao.
Skicka en kommentar