off we go!

väskan är packad. rummet är städat. jag är duschad. uppsatsen är inte inlämnad. men nu sticker jag! flyg mot köpenhamn i kväll och sen tar finnair oss vidare till bangkok i morgon. därefter tar vi thai airways ner till det här:

nu är det semester hörrni. nu ska de synliga blodådrorna bli täckta av en röd-brun nyans och förkylningen ska få sig ordentligt mycket stark thai-mat. nu åker vi!

...semester!

alltså. den här känslan som ska infinna sig när man stämplar ut och vet att jag inte behöver stämpla in på måndag igen. den känslan infann sig inte idag. jag tror inte jag förstått att jag faktiskt har semester och att jag ska flyga iväg imorgon. nästan så jag inte ens längtar. väskan är fortfarande opackad, passet vet jag inte helt var det är och jag måste åka till flygplatsen runt 15-tiden i morgon. wierd.


men, oavsett så har jag semester och jag behöver inte gå till jobbet på två veckor! det var 7,5 månad sedan sist. på den semestern drog jag på mig lunginflammation. denna gången drar jag på mig en dunderförkylning två dagar innan. kul att återigen sitta på ett flyg med nässpray och värktabletter i högsta hugg. jag tror det bli bra med lite stark thai-mat för att bota förkylningen. 


jag fick syn på min blodådror på låren igår. det är helt sjukt. jag är så vit att blodådrorna lyser genom huden. inte helt okej. att man ens kan bli så vit, eller genomskinlig snarare. huga.

värnamo

sitter på ett litet hotellrum i värnamo och försöker ta in den där känslan av att NU händer det, NU kommer jag skriva en låt och inspireras av den lilla älven som rinner utanför fönstret. jag väntar och väntar, men det händer ingenting! jag som tänkte att detta var min golden opportunity att bli en låtskrivare, musiker och världsstjärna, men nope, ingenting händer. jag klarar inte ens av att skriva ned några vettiga ord i min uppsats. det här är ju en ren bluff! 


skämt å sido.. tjänsteresor har sina för- och nackdelar. visst är det otroligt kul att åka runt och träffa nya ansikten samt skapa kontakter. och självklart är det trevligt att käka på restaurang, det är ju en lyx som man inte gör när man bor i en av världens dyraste städer alltför ofta. men kombinationen över att man har en massa att göra på hemmafronten och att det händer en del på jobbet just när man inte är där gör mig sjukt stressad. jag ska inte klaga, det är inte ofta man får sticka på tjänsteresor och se på hur en bänkskiva blir producerad (i know, det kanske låter väldigt underligt men jag har fått en förkärlek till bänkskivor. dom är så.. spännande!:) men utan tvekan ska det bli skönt att komma hem imorgon igen. fixa med det sista på jobbet innan jag sticker mot solen. 

lördagslåten.

dimmig dag.

det finns dom dagar när man känner sig ensam trots att det är folk runt dig. vad du än gör så känner du dig rastlös, precis som om något ligger och kryper under skinnet. dom inträffar oftast dagen efter en utekväll, och idag är just en sådan dag. koncentrationssvårigheterna är ett faktum, så att försöka läsa är absolut inte aktuellt. brist på sömn råder här också, jag tog mig faktiskt upp till spinningen igår morse. 05.20 ringde väckarklockan och det var bara att hiva sig upp ur sängen. dom säger att man blir full av energi när man tränar på morgonen, jag måste dementera det. det funkar inte på mig. satt i en dimma hela förmiddagen och glömde även att äta lunch - vilket aldrig har hänt tidigare. jag hade gärna velat gå hem och sova efter jobbet, men eftersom det var jobbfest och besök ifrån danmark så blev det en snabb sväng in på vinmonopolet och köpa vin, sedan hem och korka upp. man borde ju, som en vettig människa, ha gått hem efter första stället men nejdå. halv fem la jag huvudet på kudden. vid halv elva idag knackade det på dörren: "vill du ha frukost fiiiaaa?". suck och stön. det var bara att pallra sig upp och underhålla gäst och kombo. nu har jag sneglat på klockan i två timmar och funderat på om jag får lägga mig snart. 


apropå jobbfest, det är ganska risky alltså.. man tappar kontrollen över hjärnan och läpparna, det peppras ut ord som man dagen efter funderar på varför dom ens kom ut. att den ens är möjligt för hjärnan att formulera så korkade sammansättningar av ord. leka psykolog på fyllan är vare sig smart eller speciellt genomtänkt. så nu har jag nog lovat alldeles för mycket och fortsatt att gräva min egen grav. men förutom det så är det också ganska intressant att se hur kollegorna är utanför jobbet, med en hel del alkohol i kroppen. 

the countdown has started..

man må vara bortskämd, men att skynda till en buss som inte kommer i tid utan snarare 25 minuter sen på tom mage lockar inte fram mina bästa sidor. som känt är jag en arrogant människa som hellre kommer lite för sent än att behöva vänta. det enda som höll humöret upp var tanken på sushi-ätningen som skulle ske när jag kom in till stan. 


nu har jag försökt koncentrera mig på företagsekonomin, och dess bokslut som den bjuder på, men texten blir en rörig massa och jag är nära att somna hela tiden. kanske ska kasta in handduken för idag. ska upp halv sex imorgon bitti och gå på morgon-spinning. jag är rädd att jag inte kan dra mig ur nu eftersom jag avtalat med tre personer på jobbet att vi ska mötas på gymmet strax före passet börjar. 


i morgon är det bara en vecka kvar till semestern. jag har inte hunnit längta överhuvudtaget, men börjar det sjunka in. två veckor i thailand. vita stränder, varma nätter och spa-besök. hallelujah!