I dag började vi packa ner lägenheten. Om en vecka sitter jag förmodligen i samma soffa som nu, men i en ny lägenhet. Här går det fort i svängarna, i fredags var vi fortfarande ute och letade och fyra dagar senare är flyttfirma beställd! Ska bli otroligt fint att komma tillbaka till Majorstuen, ett stenkast från Bogstadveien och en kort väg till gymmet, parken och kära bror med fru. Ja, jag har ju förvisso inte så långt nu heller men att bo mitt i stan är inte min kopp te.
Den enda nackdelen med att flytta är när man ska packa ner vad. Kläder använder man, mat ska man äta och duscha behöver man göra. Så det innebär att det vi nu har packat är det vi egentligen kan packa. På måndag kommer jag kasta ner allt i svarta sopsäckar, som jag brukar, för att sedan inte veta var någonting finns. Men jag antar att det hör till. Eller?
Har en veckas semester efter flytten också, så nu letar jag sista minuten-resa för fulla muggar. Med tanke på att mina två semesterveckor i augusti bestod av regn och 10grader vill jag till ett varmt land och sola min bleka kropp. Vart kan man åka? Jo, Kanarieöarna, Egypten eller Turkiet. Kanarieöarna har jag sedan länge bannlyst. Egypten var jag i tidigare år. Turkiet kanske? Jag ska aldrig säga aldrig, nästa inlägg beskriver jag säkert min lycka över att ha bokat en resa till just något av dessa ställen.
Annars sitter jag och förbannar mig över hur min hjärna är funtad. Jag försöker lägga band på mig, men vill så gärna. Vill inte visa för mycket, men vill helst av allt vara nära hela tiden. Fattar inte vad som händer. Ogillar att inte ha kontroll på mig själv, inklusive mina rappa fingrar och glafsande mun. Suck.
Tar den sista droppen rödvin och läser "Morgon i Jenin" istället. Det får mig definitivt på andra tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar